Förra veckan meddelade USA att Ukraina ska få sina hett eftertraktade klusterbomber. Eftertraktade av den ukrainska regeringen, rimligtvis inte av de civila som kan bli offer för ammunitionen långt efter att kriget tagit slut.

Klusterbomber släpper ut flera mindre sprängladdningar över ett större område när de exploderar. 

Bomberna är ökända för att lämna efter sig sprängladdningar som inte har detonerat, vilket gör dem extra farliga för civila. 

Det är anledningen till att 123 länder i världen, däribland Sverige, skrivit under ett avtal som förbjuder användning, lagring och överföring av klusterbomber. Varken USA, Ukraina eller Ryssland har dock undertecknat avtalet, och både Ukraina och Ryssland har använt klusterbomber i kriget i Ukraina, enligt flera organisationer som övervakar användningen av ammunitionen.

Enligt bland annat Human Rights Watch använde den ukrainska regeringen klusterbomber i Donetsk i oktober 2014, då en anställd av Röda korset dödades.

Under Vietnamkriget använde USA klusterbomber mot folken i Vietnam, Laos och Kambodja. Av de 260 miljoner sprängladdningar som släpptes över Laos mellan 1964 och 1973 var det en dryg tredjedel, 80 miljoner, som inte exploderade och som än idag dödar och lemlästar civila som råkar på dem.

Flera Natoländer har undertecknat och ratificerat avtalet mot klusterbomber från 2008. Däribland USA:s trogna allierade Storbritannien, vars premiärminister Rishi Sunak uttalat sig mot USA:s beslut. Också Spanien och Kanada har vädrat sitt missnöje.

Washingtons besked om att skicka klusterbomber är ett tydligt tecken på att proxykriget i Ukraina inte går västs väg menar flera bedömare, också sådana som står tydligt på USA:s och Ukrainas sida.

”Den så kallade våroffensiven blev inte av under våren och ser ut att vackla under sommaren också”, skriver till exempel Mark Stone i en analys för Sky News.