I februari föreslog Farc tio punkter, bland annat för en rättvisare fördelning av jorden. I början av maj gjorde de båda parterna en gemensam kommuniké, i vilken det slås fast att framsteg gjorts i diskussionerna kring denna fråga, och även vad gäller infrastruktursatsning och social utveckling.
I Colombia äger den rikaste procenten av befolkningen över hälften av jorden, och en jordreform har varit ett av de krav Farc drivit sedan de grundades på 1960-talet. En varaktig fred kräver att jorden fördelas mer rättvist.
Kommer man överens i denna fråga kan man gå vidare till andra frågor, bland annat garantier för att gerillan ska kunna fortsätta sin kamp i form av ett politiskt parti, utan risk för att historien ska upprepas.
I samband med en tidigare fredsförhandling och ömsesidigt eldupphör mellan gerillan och regeringen i mitten av 1980-talet, bildade bland annat representanter för gerillan och det colombianska kommunistpartiet vänsterorganisationen Union Patriotica. Efter snabba valframgångar inleddes en systematisk utrensning av organisationens medlemmar, uppskattningsvis 5.000 mördades.
Farc har kämpat för social rättvisa i ett halvt decennium i ett land där politisk kamp getts få alternativ utöver det väpnade. Att de nu skulle lämna in vapnen utan att regimen visar en seriös vilja till förändring är därför mindre troligt.
Det colombianska folket hyser en stark vilja till fred, och förhoppningen är att de nu pågående förhandlingarna ska leda till ett varaktigt resultat. Men det finns även krafter som propagerar mot fredprocessen, bland annat inom militären och kretsen kring den förre presidenten Álvaro Uribe.
Farc beklagar att regeringen i de pågående förhandlingarna avvisat deras invit att ingå ömsesidigt eldupphör, vilket hade gjort processen smidigare. Senast förra veckan attackerade militären ett Farc-läger och dödade sju gerillasoldater.
Colombias regering å sin sida menar att förhandlingarna borde gå snabbare och president Juan Manuel Santos har tidsbegränsat fredsförhandlingarna till november i år. I maj 2014 är det nämligen presidentval i Colombia, och för Santos del hänger möjligheten till återval delvis på utgången i förhandlingarna med Farc.
