– Vi har på Kuba en kultur av deltagande, och vi uppmanas från första början att kritisera och ifrågasätta. Bland det första eleverna i våra skolor får göra i skolan är att välja sin klassrepresentant, berättar Ettianet Diaz.

Bilden av Kuba som möter en i västmedia är den motsatta. Där är Kuba en diktatur. Det kan finnas positiva inslag om landets utbildning, eller om sjukvården, men en diktatur är det. Punkt slut.

– De som säger att vi är en diktatur är välkomna till Kuba den 22 oktober då vi har våra kommunfullmäktigeval. Det är en riktig folkfest som markerar slutet på en lång process av nomineringar från våra kvarter. Det finns ingen av de valbara kandidaterna som inte är nominerade av folk som känner dem, och som också kan avsätta dem om de inte sköter sig. Om några månader är det också val till nationalförsamlingen, berättar Ettianet Diaz.

”Vi diskuterar allt”
– Valen på Kuba är en angelägenhet för alla, och vi har ett valdeltagande på 98 procent. Men demokratin på Kuba handlar inte bara om val, utan vi diskuterar allt som rör samhället. Som nu när Raul Castros har uppmanat oss att hitta felen i samhället.

– Vi har en deltagande demokrati där dialogen går åt båda håll. En viktig del i detta är våra kommittéer för revolutionens försvar där vi dagligen diskuterar allt som berör det kubanska samhället. Jag lovar er, har en kuban en åsikt så säger han eller hon det öppet, säger Ettianet Diaz med ett leende.

Ettianet Diaz återkommer flera gånger till det tal som Raul Castro höll den 26 juli. Det datumet är viktigt för kubanerna, då de firar starten för motståndskampen och är en stor folkfest. Raul Castro uppmanade då alla kubaner att titta över det kubanska samhället, och se vad det fanns för fel. Nu skulle alla brister komma fram, så att de också kan åtgärdas. Ettianet Diaz förklarar:

– Han talade om att under de svåra åren efter Sovjetunionens fall, det vi kallar specialperioden, så tvingades vi göra vissa eftergifter.

– Nu är det mycket bättre på Kuba, och det är dags att vi tar tag i de problem som finns i det kubanska samhället. Raul uppmanade alla att kritisera det som är fel för att vi ska kunna komma tillrätta med problemen.

Livaktigt samhälle
• Den svenska tidningen DN skrev att talet var ett tecken på att det är dåligt ställt med Kuba, vad säger du om det?

– Vi är inget perfekt samhälle. Revolutionen på Kuba byggs av människor och människor gör misstag. Men vi erkänner problem, och drar in hela samhället i en diskussion om hur vi ska komma till rätta med fel och brister i samhället. Nu ska Raul Castros tal diskuteras i massorganisationerna, fackföreningarna och i kvarterskommittéerna.

– Tvärtom tycker jag att det är ett tecken på ett livaktigt samhälle. Vi i ungdomsförbundet måste nu vända oss till den kubanska ungdomen och diskutera deras problem.

• Men vilka frågor diskuteras bland unga?
– Det finns framförallt tre frågor som kubanska ungdomar tycker är viktiga. Det första är bostäder. Vi har en stor bostadsbrist på Kuba, och därför tvingas unga bor kvar med sina föräldrar, och till och med bo kvar med sin man eller fru när man gift sig. Det är svårt att vara självständig när det är såhär. Det har börjat byggas en del, men absolut inte tillräckligt. Vi måste importera det mesta byggnadsmaterialet, och det finns inte tillräckligt med pengar helt enkelt.

– Många ungdomar tycker också att det inte finns något att göra på fritiden. De festlokaler som har byggts de senaste åren har alla varit anpassade för turister, och många kubaner tycker att det inte passar dem. Det är problem som vi i UJC, och studentorganisationer försöker ordna genom fester, och andra sociala aktiviteter.

– Det tredje problemet är den höga studienivån bland unga.

• Varför är den höga studienivån ett problem?
– Självklart är det positivt att alla unga människor får chansen att läsa på universitetet. Jag har inte de exakta siffrorna, men jag skulle uppskatta att 80 procent har läst på universitetet. De senaste åren har även folk på landsbygden påbörjat högre studier i en större utsträckning än tidigare. Vi är stolta över att vara ett folk med hög kulturellt nivå.

Nagel i ögat på USA
– Men det finns också problem med det. När en ung människa har studerat klart kan det kännas svårt att gå tillbaka till det jordbruk man kom från, eller återvända till en industriarbetsplats eller yrket som snickare. Men Kuba behöver dessa arbeten, framförallt folk i jordbruket eftersom vi är ett jordbruks-land. Vi måste motivera unga bättre, och förklara att hela samhället behöver alla sorters arbete.

Kuba är en nagel i ögat på USA. Här har ett litet, fattigt land kunnat stå emot världens starkaste imperialistmakt. Socialismen på Kuba lever fortfarande, trots flera invasionsförsök, terrorattentat och handelsblockaden mot landet. Frågan många ställer sig är hur detta varit möjligt.

– Vi är så nära USA rent geografiskt att det inte går att stoppa all deras propaganda. Under våren och sommaren när det är bra väder, får de flesta kubaner in Miamihögern tv-sändningar. Året runt sänds det också tv-program och filmer som alla är producerade i Hollywood, förklarar Ettianet Diaz.

– Kuba som land är en del av världen, och vi kan inte isolera oss, och vi är inte intresserade av det heller. Vårt sätt att möta denna invasion är att ge utbildning och argument. Det handlar om en kamp om idéer.  UJC:s största utmaning är att ge argument till ungdomen så att den kan stå upp för revolutionen och socialismen.

Viktiga samtal
• Hur går ni tillväga då?
– Ja, det är ingen lätt uppgift. Dagens ungdom har växt upp under specialperioden, och bara upplevt den kubanska socialismens hårdaste delar. Det är bara deras föräldrars historier som vittnar om när vi hade en god ekonomi och kunde handla fritt.

– Men ändå är den övervägande majoriteten av ungdomen idag för socialismen och revolutionen. Vi i ungdoms- och studentorganisationerna har i flera år ägnat oss åt en kampanj som vi kallar Idéernas kamp för att övertyga våra vänner och kamrater om det kubanska systemets nödvändighet.

– Det kan man inte göra genom plakat eller affischer, utan bara genom samtal mellan människor. Därför har vi åkt runt på mängder av möten över hela Kuba och pratat med ungdomar om de problem de möter och hur vi tillsammans kan lösa dem.

Ettianet Diaz utstrålar positivism. Hon själv var bara tio år när specialperioden inleddes och har upplevt vad handelsblockaden har gjort mot landet. Specialperioden är inte över, men det kubanska folket har tagit flera, viktiga steg framåt. Genom hårt arbete, och genom hård kamp. Kuba står inte längre ensam. Nu finns flera regeringar i Latinamerika som har goda relationer till Kuba.

Vänsteruppsving
– Vänsteruppsvinget i Latinamerika har betytt mycket för oss både ekonomiskt och politiskt. Vi har de senaste fyra till åtta åren kunnat öka vår ekonomiska tillväxt och en del i förklaringen är det ökade ekonomiska utbytet. Vi har kunnat skriva under handelsavtal med flera länder i Latinamerika, men också länder som Kina och Vietnam, säger Ettianet Diaz.

– Det politiska och vänskapliga utbytet har också stärkts nu, vilket är mycket viktigt för oss. Det är inte bara vi som har tagit emot stöd från våra grannar, utan vi kan ge mycket tillbaka. På Kuba är vi inte rika på naturtillgångar, men vi är rika på kunskap. Just nu finns det tusentals högutbildade kubaner i Latinamerika, i hela världen, för att bidra med sina utbildning och kunskap.

Kubasolidariteten
Till sist pratar vi om Kubasolidariteten i Sverige och hur vi kan stärka solidariteten med Kuba.

– Många vänner tror de hjälper oss bäst genom att säga att Kuba är det perfekta samhället. Så är det inte. Kuba består av människor, och inga människor är perfekta. Ni ska istället ge den riktiga bilden, och då menar jag ingen romantiserad eller idealiserad bild.

– Ni måste bekämpa bilden som sprids i västmedia av mitt land. Vi har allt att vinna att stärka banden mellan oss för att gemensamt bekämpa vår fiende, avslutar Ettianet Diaz Estrabao.

PÄR JOHANSSON
Proletären nr 42, 2007

Fakta om Kubas ungkommunister
• UJC, Union Juventudos de Communistas, är ett ungdomsförbund till Kubas Kommunistiska Parti. UJC har också funktionen som ungdomsministerium på Kuba, och ska därför vara hela kubanska ungdomens organisation. UJC har 600.000 medlemmar och cirka 3.500 anställda funktionärer.

Det finns också flera studentorganisationer: en för pionjärer som är i åldern 6-12, en för högstadie- och gymnasieungdomar, och en för universitetsstuderande.
Ettianet Diaz Estrabao, som är anställd på UJC:s internationella avdelning, besökte RKU och Sverige för att under en vecka tala på möten i Malmö, Göteborg, Jönköping, Norrköping och Stockholm.