Vättern är landets näst största sjö både till ytan och till vattenvolymen. Sjön är mycket djup och känd för sitt kalla, klara och rena vatten. En rad orter är beroende av Vättern för sitt dricksvatten. Bland andra kommunerna Jönköping, Motala, Vadstena, Karlsborg, Hjo, Ödeshög och Askersund tar sitt vatten från sjön. Även västgötakommunerna Skövde, Falköping och Skara får via en lång kulvert sitt vatten från Vättern. Dessutom tar Linköping och Norrköping vatten från Motala ström som rinner ut från Vättern.
Detta innebär att omkring en halv miljon människor i nuläget är beroende av Vättern för friskt vatten. Men även Örebro och på längre sikt flera städer kring Mälaren och till och med Stockholm överväger att använda Vättern som dricksvattenreservoar. Då skulle upp mot 2,5 miljoner människor bli beroende av vattnet.
Men Vätterns rena vatten är hotat från flera håll och därmed också folkhälsan. Sedan andra världskriget har militären använt sjön som skjutfält och till och med för dumpning av uttjänt krigsmateriel. Dumpningen har upphört men den militära närvaron ökar. Försvarsmakten vill kraftigt höja antalet dagar med skjutövningar och flerdubbla antalet använda skott och raketer. Militären vill till och med bjuda in andra länder att öva vid Vättern.
Flygbränsle och tungmetaller från ammunitionen hotar det rena vattnet. Trots detta har Mark- och miljödomstolen nyligen yttrat sig för att Försvarsmakten får utöka och fortsätta sina skjutövningar i Vättern i ytterligare tio år. Regeringen kommer att fatta det slutgiltiga beslutet. I regeringen sitter försvarsminister Peter Hultqvist och han lär väl knappast stoppa försvarets planer.
Nästa hot kommer från den mineralbrytning som den statliga myndigheten Bergstaten en gång beviljat. Det är det australiensiska gruvbolaget Leading Edge Metal (före detta Tasman Metal) som fått en så kallad bearbetningskoncession för ett område vid Norra Kärr nära Gränna. Där vill bolaget bryta jordartsmetaller med allt vad det innebär av stora mängder gruvavfall och lakvatten.
Ärendet har vandrat mellan olika instanser och är ännu inte slutgiltigt avgjort. Naturvårdsverket har uttalat sig mot projektet och ännu återstår en miljökonsekvensbeskrivning som Länsstyrelsen kan godta.
När Försvarsmakten nu vill dränera och leda bort vattnet från flygplatsen riskerar de hälsovådliga ämnena att hamna i Vätterns vatten.
Det nu mest akuta och kanske allvarligaste hotet mot vätternvattnet kommer åter från Försvarsmakten. Det är den dränering av Karlsborgs flygplats som försvaret planerar. År 2014 upptäcktes att området är kraftigt förorenat av de miljö- och hälsofarliga ämnena PFAS. Ämnena kommer från det skum som använts på flygplatsen vid brandövningar. PFAS är mycket giftiga, långlivade kemikalier. De är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande.
Någon sanering har inte gjorts trots att fem år har gått sedan problemet upptäcktes. Men när Försvarsmakten nu vill dränera och leda bort vattnet från flygplatsen riskerar de hälsovådliga ämnena att hamna i Vätterns vatten. Länsstyrelsen kom fram till att arbetena skulle innebära en ”betydande miljöpåverkan” och krävde en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning. Men försvarsinspektören godkände själv att dräneringen kan påbörjas utan sådan miljöprövning.
Elisabeth Lennartsson, ordförande i föreningen Aktion Rädda Vättern, sammanfattar situationen så här: ”Karlsborgs flygplats vid Vättern är kraftigt förorenad efter Försvarsmaktens brandövningar. Dräneringen gör nu att gifter riskerar att pumpas ut i dricksvattnet. Hur är det möjligt? Försvarsmaktens uppgift är att skydda medborgarna – inte att förgifta dem.”
Det är inte första gången som PFAS i dricksvatten orsakar problem. Ett antal kommuner har redan tvingats byta sina dricksvattentäkter på grund av höga halter av PFAS i kranvattnet.
Det mest kända exemplet är Ronneby där invånarna har stämt Ronneby Miljö och Teknik AB för att ha levererat ohälsosamt dricksvatten. Även Botkyrka, Halmstad och Uppsala har liknande problem.
Runt om i landet utgör gamla brandövningsplatser en tickande bomb när PFAS läcker ut i vattendrag och riskerar att hamna i grundvattnet. PFAS hotar inte bara folkhälsa och biologisk mångfald, föroreningarna kan också få betydande ekonomiska konsekvenser.
Erfarenheterna från andra brandskumsförgiftade vattentäkter borde mana till försiktighet. Kommunerna kan bli skadeståndsskyldiga om de levererar hälsofarligt vatten till medborgarna. Det kan dessutom bli en kostsam historia att byta vattentäkt eller installera dyra kolfilter för att sänka halterna av PFAS.
Pär Dahlhielm som är VD för organisationen Svenskt Vatten kräver: ”Förorenaren måste betala. Ansvaret för förekomsten av miljögifter i dricksvatten måste läggas där det hör hemma – på staten som genom Försvarsmaktens verksamhet förorenat det.”
