Vinnarna i Natoprocessen

Den 8 november besökte Ulf Kristersson Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i huvudstaden Ankara. Tillsammans med tunga representanter från Wallenbergsfären var han där för att blidka statschefen att säga ja till Sveriges Natoansökan.

För att Sverige ska bli insläppta i Nato behöver samtliga medlemmar i krigsalliansen ratificera ansökan. Än så länge fattas det två underskrifter, Ungerns och Turkiets.

Ungern har inte ställt några specifika krav, medan Turkiets är tydligare. Sverige ska häva förbudet mot svensk vapenexport till landet, ta avstånd från de kurdiska grupperna PYD/YPG i Syrien och samarbeta med Turkiet i ”kampen mot terrorism” genom att utlämna politiska motståndare som befinner sig i Sverige till Turkiet.

I oktober godkände Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som ansvarar för svensk vapenexport, tillstånd för export till Turkiet. Och några dagar före Kristerssons möte med Erdogan tog utrikesminister Tobias Billström officiellt avstånd från YPG/PYD.

Under pressmötet tillsammans med Kristersson gav Erdogan beröm för godkännandet av vapenexport till landet, innan han specifikt pekade ut en journalist bosatt i Sverige som han vill ha utlämnad.

Men under mötet presenterade den turkiska statschefen också en ny punkt på önskelistan: att handeln mellan Sverige och Turkiet ökar. Handeln ska öka från 3,7 miljarder till 5 miljarder dollar, säger Erdogan. 

Turkiet brottas med stora ekonomiska problem, med underskott i handelsbalansen och en inflation på över 80 procent.

Som av en händelse var representanter för det svenska storkapitalet närvarande i Ankara och fick avnjuta långlunch med Turkiets närings- och teknologiminister Mustafa Varank. Familjen Wallenberg, som varit högst engagerad i den svenska Natoprocessen, var väl representerade.

Enligt Dagens Industri hörde alla närvarande bolag utom ett till Wallenbergssfären: Altas Copco, Ericsson, Munters, Saab, FAM och SKF.

– Från vår sfär så tycker vi att när riksdagen har tagit det här beslutet att gå in i Nato så är det viktigt att vi kommer med i Nato och det är viktigt för våra företag. De behöver också säkerhet, säger Håkan Buskhe, vd på Wallenbergs förvaltningsbolag FAM, till Dagens Industri om lunchen i Ankara.

Men det svenska kapitalet var aktiva i kampanjen för svenskt Natomedlemskap långt före regeringens beslut att ansöka om medlemskap i Nato den 16 maj i år.

Bland andra Michael Treschow, ett av de högsta hönsen inom Wallenbergsfären, var tidigt ute och öppet stödde ett svenskt Nato-medlemskap. Hans Stråberg, vd för Atlas Copco och SKF, likaså. Och Jacob Wallenberg själv deltog i ett hemligt Natomöte i våras mellan Finlands president och den dåvarande svenska finansministern Mikael Damberg.

Wallenbergsfären verkar extra angelägna om Sverige anslutning till krigsalliansen. De äger också Sveriges med råge största vapentillverkare, Saab, som tillverkar bland annat stridsflygplanet Jas Gripen, granatgevär, drönare, radarsystem och robotar.

Saabs aktie har under året trotsat Stockholmsbörsens generella fall på 15 procent och ökat med 60 procent i värde. I sina prognoser väntas företaget öka sitt resultat med mellan åtta och tolv procent i år jämfört med förra året.

Bland andra Michael Treschow, ett av de högsta hönsen inom Wallenbergsfären, var tidigt ute och öppet stödde ett svenskt Natomedlemskap.

”Ökade försvarsutgifter i många länder, i kombination med Sveriges ansökan om Nato-medlemskap, har skapat stora marknadsmöjligheter för Saab”, skriver vd Micael Johansson i kvartalsrapporten för tredje kvartalet 2022. Under kvartalet mottog Saab en stor beställning på u-båtsuppdateringar från Sverige och beställningar på Carl Gustav-ammunition och pansarskott från USA.

Vapen säljs oftast genom upphandlingsprocesser och det tar tid för dem att omsättas till ordrar åt bolagen – dessutom är inte Sverige medlemmar i Nato än, så de stora vinsterna ligger fortfarande i framtiden för Saab.

Under tiden förbereder Saab verksamheten för att möta framtida efterfrågan. De nyanställer och utökar kapacitet på sina anläggningar i Sverige och USA och i slutet av oktober kommunicerade Saab att de öppnar en ny fabrik för produktion av sitt raketgevär Carl Gustaf i Indien.

Förutom Saab är Bofors och Hägglunds stora tillverkare inom vapenindustrin i Sverige. De ägs idag av brittiska BAE Systems och deras aktie är uppe med ungefär 40 procent i år.

Hägglunds och Bofors har mottagit flera stora ordrar från Sverige, Tjeckien, Slovakien och USA under året, och har fått nyanställa och utöka produktionen på sin fabrik i Örnsköldsvik.

Andra vinnare på den generella upprustningen är SSAB, som bland annat producerar skottsäkert stål i Oxelösund. Deras aktie har också trotsat gravitationen på aktiemarknaden och försäljningen för SSAB Special Steels, där skottsäkert stål ingår, är enligt den senaste kvartalsrapporten företagets ”största tillväxtkälla”.

Men det finns något att hämta i Nato för alla industribolag i Sverige. Exempelvis presenterades en ny investeringsfond på över 10 miljarder kronor under senaste Natotoppmötet i Madrid. Pengar som ska gå till civila och militära innovationsbolag i Natoländer.

Carl Bennet, en av Sveriges största privata arbetsköpare och mest inflytelserika affärsmän, men inte direkt kopplad till vapenindustrin, var tidigt ute och propagerade för ett svenskt Natomedlemskap. Han förklarar fördelen med Nato för det svenska kapitalet i Svenska Dagbladet på följande sätt:

– Du blir en helt annan part i det militärtekniska samarbetet. Mycket högteknologi gynnar försvarsindustrin, som har visat sig vara framgångsrik inom den typen av forskning och utveckling. Och när vi har varit framgångsrika på militärsidan har det även haft effekter på annan industri. Sådana här typer av samarbeten gör att det skapas kunskapsmiljöer inom olika områden, vilket är väldigt bra för hela näringslivet. Ett svenskt Natomedlemskap är bra för svensk industri.