Hoppa till huvudinnehåll
Av
Gymnasielärare

”Migration ingen väg till utveckling”

Migrationen är ett uttryck för kapitalismens kris. Det anser Makter Ledesma från IBON. I våras besökte hon Sverige för att protestera mot Globalt Forum för Migration och Utveckling.


Makter Ledesma arbetar på IBON. Det är en icke-statlig ideell organisation som stödjer gräsrötter och sociala rörelser i utvecklingsländerna. Den sysslar med analyser och forskning om till exempel klimatfrågan, jordbruk, bistånd eller hållbar utveckling.

– Vi vill ge en röst åt de marginaliserade människorna i syd, förklarar hon. Det handlar om att artikulera och sprida deras perspektiv på utveckling och social förändring. Vårt huvudkontor ligger i Manilla på Filippinerna men vi har regionala kontor över hela världen.

Makter Ledesma är stationerad på Europakontoret i Bryssel. Hon har kommit till Stockholm för att protestera mot Globalt Forum för Migration och Utveckling, GFMD, och delta i Internationella migrantalliansens, IMA:s, alternativa konferens på Solidaritetshuset.

– Migrationen är ett uttryck för kapitalismens kris, hävdar Makter Ledesma. Genom att splittra och dela upp arbetarklassen i inhemska och migranter, flyktingar och arbetskraftsinvandrare, legala och icke-legala, kan löner och kostnader hållas nere.

GFMD blir därmed ett instrument för att befästa och legitimera exploateringen av världens migrantarbetare. Migration är ingen väg till utveckling. Tvärtom beror den på frånvaron av densamma. Människor tvingas söka sig utomlands för att överleva och få ett bättre liv.

– Migranterna blir en ny underklass i mottagarländerna, fortsätter Makter Ledesma. De befinner sig hundratals mil hemifrån och vet lite om det land de kommit till. De känner inte till sina rättigheter och spelas ut mot den inhemska arbetarklassen.

Sammantaget sänder migranterna tillbaka enorma summor pengar, remitteringar, till sina hemländer. Makter Ledesma ger ett exempel på hur en migrantarbetare som tjänar 1500 euro i månaden i Holland skickar 80 procent av sina inkomster till familjen på Filippinerna.

– Många migranter skickar pengar varje vecka eller månad, säger hon. Men kom ihåg att de kanske jobbar 12-14 timmar om dagen, sex dagar i veckan, med att städa hus, ta hand om barn eller gamla.

Makter Ledesma understryker att remitteringarna inte används till nödvändiga åtgärder för att lyfta människor ur fattigdom. Tvärtom sätter många regeringar i utvecklingsländerna arbetskraftsexporten i system för att rädda sina egna finanser.

– De pengar som migranterna skickar hem går till familjernas mest elementära behov av skola, hälsa och bostäder, berättar hon. Egentligen borde det vara regeringarnas ansvar. Det blir inget över för investeringar i till exempel skolor och sjukhus.

– Utan migrantarbetarnas remitteringar skulle våra ekonomier ha kollapsat för länge sedan, fortsätter Makter Ledesma.

– Tio procent av Filippinernas befolkning arbetar utomlands. Det här insåg våra korrupta ledare för flera decennier sedan.

Flera intresseorganisationer och NGO:s är knutna till Globalt Forum för Migration och Utveckling. Men Makter Ledesma är kritisk till dessa och påpekar att de är
handplockade av regeringarna och de stora företagen.

– Internationella Migrantalliansen är en mycket viktig motröst, avslutar hon.

– Vi representerar inte endast de intellektuella på tankesmedjor och institutioner. Här får migrantarbetarna själva komma till tals, de som direkt påverkas och är en del av migrationen.