Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem. Enligt Världshälsoorganisationen har en av tre kvinnor utsatts för våld någon gång i livet. Det mesta av våldet sker i hemmet och störst risk för dödligt våld uppstår när kvinnan är på väg att lämna mannen. Killars våld mot tjejer följer i stora drag samma mönster som mäns våld mot kvinnor.
Socialstyrelsens rapport över skade- och dödsfallsutredningar 2024-2026 visar att mäns dödliga våld mot kvinnor ofta föregås av upprepat psykiskt och fysiskt våld under lång tid. I en del fall handlade det uteslutande om psykiskt våld i form av kontrollerande och nedvärderande beteende, förföljelse och hot. Flera av kvinnorna hade varit rädda för att bli dödade. Syftet med utredningarna är att identifiera brister i samhällets skyddsnät.
Rapporten visar att våldet borde ha upptäckts och att risken för dödligt våld hade kunnat stoppas. De berörda personerna hade ofta redan haft kontakt med polis, sjukvård eller socialtjänst. I många fall framkom brister i socialtjänstens och polisens utredningar.
Skyddsåtgärder som kontaktförbud och larm uteblev, liksom insatser som skyddat boende eller samtalsstöd. Fackförbunden för vårdpersonal, socialarbetare och polis har länge rapporterat om en arbetssituation där endast det mest akuta i arbetet hinns med.
Detta har skett samtidigt som välfärden pressas av nedskärningar och samhällets skydd för våldsutsatta kvinnor har genomgått en omfattande reform. Av Statskontorets delårsrapport från maj 2026 framgår att sedan tillståndsplikten infördes år 2024 har över hälften av de ideellt drivna skyddade boendena stängts ner och färre kvinnor och barn har beviljats skyddat boende av socialtjänsten.
Motala kvinnojour är en av många ideella jourer som har stängt ned sitt skyddade boende på grund av tillståndsplikten. Jouren skriver att kraven inte går i linje med det som behövs i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn. De ser utvecklingen som en nedmontering av det stöd och skydd som kvinnojoursrörelsen byggt upp under decennier.
Kvinnojourerna har länge kunnat erbjuda kvinnor och deras barn en fristad och stöd i processen att frigöra sig från en våldsam man. Nu visar Statskontorets rapport att färre ideellt drivna lågtröskelboenden har minskat benägenheten för kvinnor att söka hjälp.
Statskontoret problematiserar nedläggningarna och framhåller att regeringens ambition är att ”de offentliga affärerna i högre grad ska vara attraktiva för en mångfald av leverantörer, däribland små företag och idéburna aktörer”. Så skyddas vinstintresset samtidigt som man inte tar ansvar för utvecklingen.
Mäns våld mot kvinnor måste stoppas. Politikerna kan börja med att ta ansvar genom att skjuta till resurser till välfärden och stoppa privatiseringen av skyddade boenden. Förebyggande och tidiga insatser behövs från att barnen är små. I förskola, fritidshem och skola läggs grunden för jämställdhet och ungas relationer.
