Naturskyddsföreningen anordnar tillsammans med klimataktivisterna i Rebellmammorna, Rebellpapporna, Greenpeace samt forsknings-NGO:n Researchers desk en stor klimatdemonstration i Stockholm den 23 augusti. Omkring 200 andra organisationer, från koloniträdgårdsföreningar till fackförbund, välgörenhetsorganisationer och religiösa samfund, har anslutit sig till demonstrationen.

– Det är fantastiskt roligt att se hur mobiliseringen ser ut och att så många många vill stå enade för klimatet, säger Hedvig Schylander, klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen och en av dem som roddar demonstrationen, till Proletären.

Demonstrationen äger rum mitt i valrörelsen. En valrörelse där klimatfrågan lyst med sin frånvaro. Något Hedvig Schylander beklagar sig över.

– Vi vill så klart att miljön och klimatet ska vara högt upp på agendan. Men vi ser också i opinionsundersökning efter opinionsundersökning att svenskar bryr sig mycket om miljön och klimatet. Det är klart att det måste bli en större del av debatten, så alla väljare får en tydlig bild av partierna utifrån sina prioriteringar i klimat och miljöfrågor. Det är också därför som så många engagerar sig i den här demonstrationen, just för att sätta klimatet högt på agendan inför valet.

Naturskyddsföreningen har gjort en granskning av hur alla partier – både regerings- och samarbetspartier, men också oppositionen – agerat i klimatfrågan under den gångna mandatperioden. I toppen hamnar Miljöpartiet och Vänsterpartiet. På den absoluta botten hittar vi Tidöpartierna.

Den liberala klimatministern skulle kanske inflika att hon inte fått så mycket utrymme för det hon ville göra?

– Jag kan inte svara å hennes vägnar, men det är klart att när man samarbetar med partier som har lägre ambitioner när det gäller klimat att få någonting gjort… ja, ministern har helt enkelt fått jobba enligt de förutsättningar som de har skapat, svarar Hedvig Schylander diplomatiskt.

Naturskyddsföreningen har gjort en lista på över 130 klimatförslag som nästkommande regering, oavsett färg, borde genomföra. Det mesta är saker som går att lösa inom det nuvarande ekonomiska systemets ramar. Lätta reformer – om bara den politiska viljan finns. 

– Och det brinner i knutarna. Det måste göras nu. Inte minst på transportområdet finns otrolig potential, dels för effektivisering, men också mer prisvärd kollektivtrafik, utbyggnad av regionala tåg, öppna stationer runt om i landet… För att inte tala om energieffektivisering. Det pratas ofta om att vi måste utöka produktionen av el, men vi missar ofta potentialen i att effektivisera den el vi redan använder idag.

Ett av få löften under den gångna mandatperioden som kan knytas till klimatet är utbyggnaden av kärnkraft. Inte minst har kärnkraftsförespråkarna inom högern presenterat det som den enda lösningen på utsläppsfrågan.

– Vi försenar omställningen genom att fokusera på kärnkraft, menar Hedvig Schylander.

– Vi hinner inte vänta på att kärnkraftverk ska bygga. Det är felinvesterad tid. Vi borde istället fokusera på elproduktion som kan fås igång snabbare och där vinner förnybar elproduktion helt klart. 

Klimatfrågan var het i slutet av 2010-talet, med stora demonstrationer som lockade tiotusentals – men efter pandemin släcktes lågan och den gryende folkrörelsen dog i princip ut. En del aktivistgrupper har hållit kampen vid liv, ibland med halvt- eller helt olagliga upptåg, men de stora folkliga samlingarna har inte setts till. 

Hedvig Schylander hoppas på en förändring.

– Vi ser ju att engagemanget är starkt, och det är många som hör av sig till oss och är oroliga över läget och vill engagera sig, få politiker och beslutsfattare att förstå.

Vad skulle du vilja säga till dem som tänker att det är skitsamma vad Sverige gör i klimatfrågan? Att vi är ett så litet land och att det är de större som bör ta hand om detta?

– Faktum är att Sverige har jättestora möjligheter att påverka andra länder och vi har gjort det förut. När vi införde koldioxidskatt på 90-talet gick vi i bräschen och efter det har många andra länder tagit efter Sveriges exempel. Det går att ha politik som minskar utsläppen och samtidigt bibehålla en fungerande samhällsekonomi. Just att föregå med gott exempel är ett otroligt viktigt sätt för Sverige att påverka stora utsläppsländer. Vi kan inte påverka andra länder utan att ha gjort hemläxan själva. Vi har ingen påverkanskraft om vi inte själva minskar våra utsläpp.

Slutligen – vilka vill du ska komma på demonstrationen? 

– Jag hoppas, och tror, att vi kommer vara både demonstrationsvana personer som kämpat för miljö och klimat länge, men också personer som bryr sig om frågan men inte vågat gå i en demonstration innan. Vi vill välkomna alla. 

– Vi bjuder in till en folkfest med allvarlig bakgrund. För det blir också tillfälle att fira att vi är så många som står enade. Så det kommer finnas möjlighet att dansa sig fram, ropa och tillsammans visa beslutsamheten inom klimatrörelsen.