Arbetsgivarna bluffar om siffrorna
Antingen bluffar Almega om antalet nya Rut-jobb. Eller så kör medlemsföretagen med svart och underbetald arbetskraft. Det visar Proletärens granskning av Almegas spöksiffror.
Arbetsgivarorganisationen Almega gav vintern 2010 ut en rapport som hävdade att Rut-avdraget skapat 11500 nya jobb. Uppgifterna spreds okritiskt av massmedia och den borgerliga alliansen.
Sommaren 2010 nyanserades siffrorna något. Nu heter det att marknaden för hushållsnära tjänster sysselsätter 10727 personer motsvarande 7151 heltidsarbeten. Siffrorna bygger på en webbenkät gjord bland Almega Hemserviceföretagens medlemmar.
Almega fick omgående förintande kritik från den förre TCO-ekonomen Roland Spånt. Han ställde Almegas uppgifter mot Skatteverkets siffror för utbetalda skatteavdrag. Givet normala priser på hushållsnära tjänster och årsarbetstider kan antalet nya jobb inte vara fler än en tiondel vad Almega gör gällande.
I höstas uppdaterade Skatteverket sin statistik. Från 1 juli 2009 till sista juni 2010 köpte knappt 240000 personer avdragsgilla hushållsnära tjänster för drygt 1800 miljoner kronor. Detta är en ökning. Under samma tid betalade Skatteverket ut 900 miljoner i skattesubventioner.
Roland Spånt räknar med att företagen fakturerar för 360 kronor i timmen. Denna summa ska täcka både löner, arbetsgivaravgifter, moms och vinst. Enligt kollektivavtal har en städare rätt till mellan 110 till 120 kronor i timmen. En full helårsarbetstid motsvarar 1800 timmar.
Om Roland Spånts räknemetod används på Skatteverkets höstsiffror ger det knappt 2800 heltidsjobb. Men det fanns en marknad för hushållsnära tjänster även innan Rut infördes. Almega säger att det rörde sig om några hundra anställda, Roland Spånt hävdar runt tusen.
I slutändan hamnar vi alltså någonstans mellan tusen och två tusen nya heltidsjobb. Alltid bättre än inga alls kan det tyckas. På Fastighets avtal för den privata städsektorn går 26000 personer. Enligt SCB:s senaste mätning är det totala antalet arbetslösa i landet 350000.
Men har inte Rut hjälpt till att omvandla svarta jobb till vita? 1996 uppskattade Skatteverket att omkring 90000 personer köpte svarta hushållsnära tjänster. I en senare undersökning från 2006 påstår samma myndighet att 20 procent av städmarknaden var svart.
Almegas siffra på 7151 nya heltidsjobb kan ge en fingervisning om den svarta marknadens utbredning efter 2007. Ställs den mot Skatteverkets statistik och en normal helårsarbetstid måste arbetskraftskostnaden vara ca 140 kronor i timmen för att ekvationen ska gå ihop.
Ska dessa 140 kronor räcka till både arbetsgivaravgifter, vinster och moms enligt lagens bokstav måste lönerna vara extremt låga. Med arbetsgivaravgift på knappa 32 procent, vinst på 10 procent och moms 25 procent landar lönen på i genomsnitt på 77 kronor i timmen.
Men 77 kronor är långt under kollektivavtalets lägstalön på 110 kronor. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att de omhuldade företagen för hushållsnära tjänster flitigt använder sig av svart och underbetald arbetskraft. De svarta jobben blev snarare fler än vita.
Vid årsskiftet presenterade både Skatteverket och Almega nya siffror. Båda visar att användningen av Rut ökat. Närmare 300000 personer gjorde avdrag för hushållsnära tjänster under 2010. Branschen omsatte 2,8 miljarder och sysselsatte 12000 personer varav endast hälften gick på heltid. De nya siffrorna bekräftar i allt väsentligt resonemanget ovan.
Rut har med andra ord gett ett begränsat antal nya vita jobb. Tvärtemot vad reformens anhängare påstår har Rut spätt på och gödslat den svarta städmarknaden. Rut-avdraget uppmuntrar till exploatering av billig utländsk arbetskraft med eller utan legala papper.