Efter regeringsskiftet 2006 enades alliansregeringen om att införa ett så kallat jobbskatteavdrag i tre steg för personer som har arbete. Den 1 januari 2007 infördes första steget, den 1 januari 2008 infördes steg 2 och den 1 januari 2009 steg 3. I höstas kom alliansregeringen överens om att införa ett fjärde steg i jobbskatteavdraget.

Bara de som har ett arbete får del av skattesänkningen. Inkomster från pension, sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och aktivitetsstöd ger inte rätt till skatteavdrag. Det är den bärande idén bakom högerns jobbpolitik, endast personer med arbete ska premieras.

Orättvist
Övriga är lathundar och simulanter och därför har ersättningarna samt möjligheten att omfattas av trygghetssystemet försämrats. Regeringens attack mot arbetslösa, sjuka och andra som behöver ersättningar för att klara uppehället har även drabbat landets pensionärer.

Enligt Pensionärernas Riksorganisation (PRO) tvingas en pensionär som får ut 14000 kronor i månaden betala drygt 700 kronor mer i skatt än en yrkesverksam med motsvarande lön, eller 8700 kronor mer i skatt under ett år.

Pensionärer betalar mer i skatt än en löntagare på grund av regeringens jobbpolitik. Men pension är inget bidrag utan uppskjuten lön. Pensionärer har avstått lön för att ta ut den senare och därför ska pension behandlas på samma sätt som andra förvärvsinkomster, anser pensionärerna.

Demonstrationer
För att manifestera sitt missnöje över ”pensionärsskatten” har tusentals pensionärer demonstrerat runt om i landet. Och det lär fortsätta eftersom orättvisan ökar än mer när fjärde steget i jobbskatteavdraget införs nästa år.

Enligt alliansregeringen skulle påfundet med att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan de som arbetar och inkomster från transfereringar, öka sysselsättningen. Jobbskatteavdraget utgör grunden i den så kallade arbetslinjen, vilket skulle minska utanförskapet.

Men det blev tvärtom, sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar i allt snabbare takt, såväl inom privata näringsliv som i offentlig sektor. På det att orättvisorna ökar mellan de som har arbete och de som tvingas att leva på pensioner och bidrag.

KENT HALDEBO
Proletären nr 45, 2009