Björn Kumm: Terrorister och frihetskämpar

FRA-lagen och terroristhetsen blir vårt första samtalsämne när vi träffas i en av hans två lägenheter i centrala Malmö. Själv åsiktsregistrerad av Säpo och med många spaltmeter skrivna om säkerhetspolitik och terrorism får han anses vara en expert.

– Makthavarna har efter 11 september 2001 tagit chansen att genomdriva lagar som länge varit på deras önskelista. Under det påstådda hotet från terrorismen har det blivit lättare, säger Björn Kumm.

• Varför tror du att det var så viktigt för regeringen att driva igenom FRA-lagen, som ju var impopulär även bland deras egna väljare?
– En förklaring är nedbantningen av försvaret. FRA är en stor organisation som under lång tid lyssnat på ryssen. Vad blir dess framtid när försvaret bantas? Vad ska de lyssna på? Därför har de hittat på Kriget mot terrorismen, menar Björn Kumm.

– En annan förklaring är påtryckningar från kollegiala underrättelsetjänster i andra länder. För att kartlägga påstådda terrorister och föregripa terrorattacker. I utbytet med CIA och andra organisationer måste Sverige ha information att erbjuda.

Vad är terrorism?
I sin bok Terrorismens historia vänder och vrider Björn Kumm på begreppet terrorism. En tydlig definition är inte så lätt att ge. Klart är att ordet terrorism idag används för att demonisera.

– Vad är terrorism? Israel håller på med statsterrorism. Går in och mördar folk, men deras seriemördande brukar inte få den beteckningen. Nelson Mandela hade idag klassats som terrorist för sin befrielsekamp i Sydafrika, säger Björn Kumm och drar en parallell till de tre män av somaliskt ursprung som i våras greps anklagade för terrorism. Deras ”brott” var att skicka pengar hem till Somalia till stöd för motståndet mot Etiopiens USA- och brittiskstödda ockupation.

Han ser egentligen inte terrorismen som ett stort problem. Det stora problemet är istället västvärldens uppträdande i länder som Afghanistan, Irak och Palestina, menar Björn Kumm.

– Det har blivit mycket angeläget för försvarsmakten att skicka svensk trupp utomlands. Därför uppfinns en ny hotbild om terrorister som hotar oss. Men ju mer vi ökar våra militära insatser i Afghanistan desto större blir hotet om terrorism mot Sverige.

Historielöshet
Ett stort problem är däremot historielösheten i debatten om terrorism, menar Björn Kumm. Att försöka förstå det som kallas terrorism tolkas ofta som att ha förståelse för, men det är inte samma sak. Som exempel tar han den  libanesiska organisationen Hizbollah, som ofta påstås bedriva islamisk terror.

– Folk har glömt att Israel ockuperade hela Libanon 1982. Att Ariel Sharon gav grönt ljus åt slakten av palestinier i flyktinglägren Sabra och Shatila. Om man inte ser den historien blir det omöjligt att förstå varför Hizbollah finns.
– Hur uppstod staterna i mel-lanöstern? Irak och Saudiarabien är resultatet av de dåtida stormakterna England och Frankrikes uppdelning av det fallna osmanska riket. Judarna lovades ett hemland i ett land som redan var bebott. Men historieminnet är så förbannat kort.

Att ta ställning
USA:s krig mot terrorismen har sin föregångare i kampen mot kommunismen. Che Guevara var i USA:s ögon dåtidens Usama bin Ladin, skriver Björn Kumm i sin bok Che.

– Che sågs på sextiotalet som en stor fara av USA. Det var därför de skickade specialstyrkor till Bolivia för att oskadliggöra honom.

• Vad minns du starkast från när du såg den döde Che 1967?
– Då kände jag sorg. Idag när jag ser hans bild på en t-shirt blir jag varm om hjärtat. Att bära en bild av Che är att ha tagit ställning på något sätt.

Biografin Che kom ut fyrtio år efter att den argentinska gerillaledaren mördats av militärjuntan i Bolivia. Björn Kumms bok läser jag som en hyllning till Che Guevaras starka ideal. Men samtidigt rymmer den en ärlig kritik. Kampanjen i Bolivia var ett fiasko, det andra fiaskot efter misslyckandet med att starta revolution i Kongo.

– Che Guevara hade själv kallat det ett fiasko. Det andra fiaskot. Han var skoningslös i sin självkritik efter det misslyckade försöket i Kongo.

Ches liv
– Che ville att en liten gerillagrupp skulle dra med sig folket i väpnat uppror. Det kunde ha gått, kanske. Han ville upprepa den kubanska revolutionen. Men den hade sin alldeles egna, speciella historia, och förhållandena var annorlunda i Bolivia.

Björn Kumms bok är en utmärkt introduktion till Che Guevara. Det personliga förordet och efterordet skänker klartänkta analyser och blir som en länk mellan Ches liv och vår nutid. Nästa bok ska handla om den jugoslaviske socialistledaren Tito.
Genom hela sitt liv har han rest och läst, bokhyllorna i våningen fullkomligt svämmar över av böcker. Semester verkar vara ett okänt begrepp för Björn Kumm.

– Semester, vad gör folk då? Reser och läser böcker? Jag vill gärna resa och dricka gott vin. Men åker jag nånstans gör jag gärna ett reportage.

NILS LITTORIN
Proletären nr 35, 2008