Övervakning som affärsidé

I en liten artikel strax efter jul gick det att läsa om en julklapp från Mark Zuckerberg och Facebook. Jätten inom sociala medier har gett sig själva tillstånd att läsa alla dina sms, om du har deras app installerad i din telefon, en förändring gjord utan att de över miljarden användarna godkänt eller ens meddelats om det. När större profiter hägrar väger den personliga integriteten lätt.

I dagens värld har storföretag som Facebook och Google exakt kunskap om vad vi gör, vad vi gillar och vad vi kommunicerar om på internet. En massövervakning som östtyska Stasi bara kunde drömma om. Det är en skrämmande utveckling där våra personliga liv ligger helt öppna för privata storföretag, utan att de flesta har en aning om det.

I nuläget används alla personliga data för att sälja så välanpassade annonser som möjligt. Men direktörerna på Facebook och Google tvekar knappast inför den vinstgivande lockelsen att sälja uppgifterna till andra användningsområden. Exempelvis som information till andra företag som vill göra en ordentlig bakgrundskoll på en arbetssökande eller för att se vilka som inte är lojala nog mot företaget. Vem har inte beklagat sig över en idiotisk chef i sms- eller chat-konversation?

Men det finns ännu mer skrämmande perspektiv kring hur massövervakningen drabbar oss. Genom USA:s krig mot terrorismen har massövervakningen eskalerat. Visselblåsaren Edward Snowden avslöjade 2013 hur övervakningsprogrammet Prism gav CIA direkt tillgång till Google och Facebooks servrar. NSA, CIA och andra underrättelseorgan agerar utifrån datatrafik som de anser misstänkt, bland annat genom att kidnappa människor över hela världen för att sedan flyga dem till olika tortyranläggningar. Guantanamobasen är bara toppen på ett isberg.

Sverige och vårt eget Säpo ligger inte långt efter. Minns det brutala övergreppet i Göteborg 2010. Mitt i natten stormade nationella insatsstyrkan in i ett radhus i förorten Hjällbo. Fyra män greps och släpades till förhör, inför vettskrämda barn och lämnande sönderslagna hem efter sig. I media vrålade krigsrubriker om ett planerat terrordåd i Nordstan.

Men redan nästa dag var samtliga gripna släppta. Det fanns inte någon som helst grund för anklagelserna, annat än i Säpos fantasier om höjda anslag. Senare visade det sig att ”uppgifterna” som föranledde stormningen kom från telefonavlyssning.

Året efter var det dags igen. Nationella insatsstyrkan grep återigen fyra män på öppen gata. Nu var det Älvsborgsbron som påstods vara terrormålet. Uppgifterna kom återigen från Säpo och återigen avskrevs alla terrormisstankar efter ett kort tag.

Inom Europa och EU har det hörts en del protester mot USA:s dataövervakning. Inte för att USA övervakar muslimer, då är det där med personlig integritet inte så noga, utan när övervakningen drabbar också egna regerings-chefer, vilket uppdagades under 2013.

Intresset ljuger inte. Grunden för dess protester är de egna affärerna, då det framkommit att europeiska affärsuppgörelser och budgivningar avslöjats för amerikanska konkurrenter. Så olagligförklarade EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv, som tvingade teleoperatörer att spara uppgifter om all kommunikation via telefon och internet i sex månader.

I kölvattnet efter attacken mot tidningen Charlie Hebdo är det dock dags igen. Den brittiska premiärministern James Cameron vill förbjuda Whatsapp och andra nättjänster som är svåra att avlyssna. EU:s antiterroristsamordnare Gilles de Kerchove är inne på samma linje. I ett internt PM, som EU:s justitie- och inrikesministrar diskuterat, framkommer det att de Kerchove vill tvinga alla IT-företag att lämna över sina krypteringsnycklar till EU-ländernas underrättelsetjänster. Dessutom skall Datalagringsdirektivet dammas av. Allt i demokratin namn.

Det sades att de sociala medierna skulle bli ett medel för personlig frihet och demokrati. Denna storslagna dröm har kapitalismen idag vänt till sin motsats.

Den personliga integriteten och rättsäkerheten måste återupprättas och massövervakningen stoppas. Ett givet krav är att det måste vara olagligt för IT-företag att lagra någon som helst information om sina användare, utöver nödvändiga inloggningsuppgifter. Vidare måste Säpos och andra underrättelseorgans rätt till tele- och dataövervakning begränsas och ställas under en normal rättslig prövning.