Migrationsminister Johan Forssells 17-åriga son visade sig vara aktiv nazist. Det var Expo som stod för det ursprungliga avslöjandet, men i det svenska medielandskapet är det bara Proletären som talar klarspråk om vem det handlar om, efter att den autonoma organisationen Afa avslöjat namnet och bland andra forskaren Tobias Hübinette skrivit om det på sociala medier.
Forssells försvarare, däribland ”terrorexperten” Magnus Ranstorp, gnäller på sociala medier om att familjen bör lämnas ifred då det bara rör sig om en ”vilseledd” tonåring. Men vem tror att de hade sagt detsamma om en det gällde en socialdemokratisk minister, med en son som ingick i ett islamistiskt våldsbejakande sammanhang istället för ett högerextremt?
Centralt i sammanhanget är att Johan Forssell som minister själv trycker hårt på föräldraansvaret vad gäller kriminella ungdomar i förorten, och menar att invandrare ska kunna bli föremål för vandelsprövning om de har anhöriga som hyser ”extrema åsikter”. Om han tycker att det gäller också för honom själv är mer oklart.
Hyckleri är ett ord som har kunnat användas många gånger kring denna regering och dess stödparti. Vi glömmer inte heller SD-toppars nära kopplingar till mc-kriminella.
Den svenska högerextremismen har ökat i aktivitet de senaste åren, och till viss del ändrat karaktär. Istället för strikta hierarkiska organisationer bildas lösare nätverk.
Aktivklubb Sverige, där Forssells son ska ha varit aktiv, gick Säpo ut och varnade för så sent som i juni. Så kallade aktivklubbar försöker bygga upp högerextrema slagsmålsklubbar, där syftet är att stärka medlemmarnas våldskapital.
Klubbarna visar gärna upp sin verksamhet på Tiktok och andra sociala medieplattformar. De har lyckats locka en del unga män till sin verksamhet de senaste åren, bland dem uppenbarligen migrationsministerns son.
Tobias Hübinette skriver på Facebook att han noterat att Forssell har uttryckt sig alltmer högerradikalt på sociala medier på senaste tiden, och ställer den pikanta frågan om hans son kanske har radikaliserat sin far?
Oavsett vem av de två som påverkat den andre mest politiskt måste ministern avgå. Vi väntar också med spänning på att annan media tar sitt journalistiska ansvar och pekar ut ministern i Tidöregeringens kanske största skandal hittills.
