Har det någon betydelse hur kvinnor röstar i riksdagsvalet? Ja, det har det.
Därför att de kvinnor som ställer sig till vänster i sakfrågor, eller som uppfattar sig som arbetare, eller som ideologiskt ser sig som vänster, finns kvar efter valdagen. De ändrar knappast sin politiska uppfattning efter valresultatet.
Och i valet till riksdagen den 13 september kan man med fog göra det antagandet att kvinnor kommer att rösta vänster och män rösta höger. Det visar de uppgifter som kommer från olika opinionsmätningar.
Mätningarna tar sikte på val till riksdagen där Tidöpartierna; Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd från Sverigedemokraterna placeras tydligt till höger, och de rödgröna; Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lika tydligt till vänster.
Själva uttrycket ”Kvinnor röstar vänster och män röstar höger” har vuxit fram under de senaste tio åren och stabiliserats efterhand. Det som kallas könsgapet, skillnaden mellan hur kvinnor respektive män röstar, var tydligt i valet 2022. Då röstade ungefär 58,8 procent av kvinnorna på de rödgröna, jämfört med 41,6 procent av männen.
I SVT/Verians mätning i april i år svarade 64 procent kvinnor att de stödjer de rödgröna partierna, vilket är den högsta siffran sedan valet 2022. Bland unga kvinnor mellan 18 och 29 år är siffran något högre, två av tre uppger att de vill rösta åt vänster.
Samma mätning visar att bland män dominerar Tidöpartierna med 54 procent. Men bland unga män har stödet minskat något, samtidigt som det har stärkts hos medelålders män.
Det vimlar av valkompasser med frågor som man kan svara på och som sedan kan ge svar på vilket parti som ligger närmast ens egen uppfattning. Utan att göra anspråk på att ha tittat på alla vill jag ändå säga att jag överlag saknar en avgörande fråga, den om den militära upprustningen i Sverige.
En valkompass, Opinionsvalet.se, har frågan om att satsa mer på totalförsvaret. En annan, Valkompass.com, har frågan om militär upprustning och starka allianser, för att avskräcka en fiende från att attackera. Med tillägget ”trots att detta medför enorma kostnader som riskerar att drabba välfärden”.
De frågor som kvinnor prioriterar är sjukvården med förlossningsvård, skola-utbildning, miljö och klimat, jämställdhet, flyktingpolitik, bostadspolitik, arbetstidsförkortning, kollektivtrafik och tonårsutvisningarna, för att nämna några. Och lägger prio ett på kollektiva lösningar framför privata. Det bådar gott för framtiden.
Valkompass.com presenterar sig som oberoende och initiativtagare är en privatperson. Det jag fastnade för i presentationen var att om någon saknar ett specifikt område eller en viktig fråga, så handlar det om att den inte ingår i vad de som byggt sidan har bedömt att valdebatten i år i stort handlar om. Och eftersom din viktigaste fråga inte är alla andras viktigaste fråga, ingår den inte i topp 16 viktigaste frågor för den stora massan.
Så är det. Miljardrullningen till krigsmakten ingår inte i valets viktigaste frågor för den stora massan. Trots det, eller i trots av det, måste några börja. Alla vi kvinnor som värnar välfärden behöver ställa oss bakom parollen ”Välfärd istället för vapen”. Vare sig det är val eller ej.
Vera Peterson
Kvinnopolitisk sekreterare (K)
