Det stormar inom Byggnads ledning. Men det som fackförbundets egen tidning beskriver som en ”förtroendekris” är i själva verket en del av en strid som pågår inom flera LO-förbund. Pampar som vill se ett centraliserat fack som främst fungerar som ett försäkringsbolag står mot de som vill se mer demokratiska och stridbara fackföreningar.
Nästa måndag samlas Byggnads fullmäktige till ett extrainkallat möte för att rösta om förtroendet för förbundssekreteraren Jakob Wagner som valdes med stort stöd på förbundets extrakongress 2023. Anklagelserna mot Wagner är vaga. Han ska ha brutit mot en påstådd muntlig överenskommelse om att inte anlita en kursledare som enligt en intern rapport “brustit i förtroende” vid en facklig kurs 2022, samt – helt enligt gällande regler – attesterat fakturor från denne kursledare.
För den som läst den interna utredningen och hyfsat känner till Wagners arbete inom Byggnads är det uppenbart att anklagelserna är politiska. De syftar till att få bort den kanske främste representanten för en yngre generation Byggnads-medlemmar som genom studiecirklar och aktivism lagt grunden för en fackförening som faktiskt tar strid för medlemmarna.
Som aktiv inom Unga Byggare börjar Jakob Wagner 2017 som studieombudsman inom Byggnads. Han är socialdemokrat, men beskrivs av många som radikal, och är drivande i att ta fram studiecirklar som snabbt blir populära bland yngre medlemmar. Studiecirklarna lyfter konflikten arbete-kapital, tar upp dialektik och historiematerialism och deltagarna studerar marxister som Rosa Luxemburg.
På Byggnads kongress 2022 är många av delegaterna från denna yngre generation som gått studiecirklarna. Det märks bland såväl motionerna som i omröstningarna.
En majoritet röstar för att återinföra en skrivning om att Byggnads ska “verka för en socialistisk samhällsutveckling” i stadgarnas portalparagraf – mot förbundsstyrelsens yrkande på att hänskjuta den till en stadgekommitté.
Men den verkliga jordbävningen sker när medlemmarna ska välja ny förbundsledning. Flera delegater går upp och pläderar emot valberedningens förslag på att återvälja förbundssekreteraren Patrik Östberg. Han är i mångas ögon den som mest personifierar det “gamla gänget” inom Byggnads, med pampar som slår vakt om sina positioner och helst av allt ser passiva medlemmar i facket.
Eftersom ingen motkandidat finns, röstar kongressen för att låta förbundssekreterarrollen vara vakant med 98 röster mot 50. Ledningens chock lyser igenom i Byggnadsarbetarens artiklar, där omröstningen kallas för “en komplott” och “skickligt iscensatt kupp”.
På extrakongressen året efter nomineras Jakob Wagner till ny förbundssekreterare. Han vinner omröstningen stort. I sitt tacktal lyfter Wagner fram medlemsdemokratin, konflikten arbete-kapital – och att Byggnads ska vara ett socialistiskt fackförbund.
Av det “gamla gänget” från Östbergs tid återstår i dagens förbundsledning bara Lars Hildingsson. Som Proletärens källor pekar ut som drivande i att få bort Wagner.
Förbundsfullmäktige väljs inte på kongressen, utan består av ordföranden från varje region inom Byggnads. Många från samma “gamla gäng” som Östberg och Hildingsson.
Det är dessa som nu ska rösta om Wagners framtid. En omröstning som också ställer två typer av fackföreningar emot varandra – ett fack för medlemmarna, eller ett fack för pamparna.
