Dagen innan valdagen står jag och väntar på bussen efter ett gäng timmars valarbete. När jag står där i busskuren och väntar kommer en kille upp till mig.
“Har du röstat?” frågar han glatt. “Javisst”, svarar jag. Han berättar att han är så trött på att allt handlar om repression och hårdare straff. Han har själv gjort en vända i fängelse, säger han. Nu försöker han leva hederligt. Killen är inte så gammal, runt 25 år.
Enligt honom hade fängelsevistelsen inneburit en stämpel i pannan. Som invandrare och tidigare dömd frågade han retoriskt vilken slags framtid han kunde få. Jag frågar om det inte är just ungdomarnas brist på framtidstro som är i alla fall en av grunderna till kriminaliteten. Killen skiner upp, ger mig en vänskaplig klapp på axeln och utbrister “Precis så!”.
Vi kommer överens om att politiken idag handlar om att straffa, snarare än att lägga resurserna på att ge ungdomar en tro på framtiden genom till exempel gymnasiebehörighet. Det saknas en politisk vision om ett annat samhälle.
Redan innan valet visste vi utgången av detsamma. Istället för politiska visioner eller ideologiska diskussioner om hur samhället ska organiseras får vi höra och se politikerna tävla i några enstaka sakfrågor.
Mycket fokus har lagts på brott och straff. Viktiga frågor så klart. Gängskjutningar och kriminalitet drabbar inte minst arbetare ute i arbetarområden. Men inget politiskt parti vill diskutera orsakerna till kriminaliteten. Inget politiskt parti vill satsa på förebyggande åtgärder.
I jakten på röster passar det sig inte att ställa svåra frågor. Då gäller det att kasta ut valfläsk. Uppenbarligen fungerar det också, rent röstmässigt.
Lokalpartier går framåt. I den lilla kommunen Hällefors i Bergslagen får ett helt nystartat parti flest mandat av alla. Den gemensamma nämnaren? Fokus på sakfrågor och någon form av kritik mot det etablerade partierna. Det går hem i stugorna.
Folk är trötta på den förda politiken. Problemet? Lokalpartierna erbjuder egentligen inget alternativ. Grisen ska bara sminkas lite annorlunda.
Den politiska visionen om kapitalismens avskaffande och socialism verkar för närvarande inte generera röster i större mängder. Likväl är just denna vision helt avgörande för framtiden. Klimatet kräver det. Fred och nedrustning kräver det. Den absoluta majoriteten av världens befolkning skulle tjäna på det.
Det viktigaste valet har aldrig avgjorts i ett valbås i den lokala skolans matsal. Det viktigaste valet har alltid varit organiseringen. Att tillsammans med andra ta strid för en politisk vision om ett annat samhälle.
Det är friskt att vara arg på det politiska etablissemanget. Men om det stannar vid ilska och en missnöjesröst kommer ingenting att förändras.
För verklig förändring kräver att just du också tar steget från arg, upprörd eller missnöjd till att tillsammans med oss andra kräva verklig förändring. Ta med grannen, arbetskamraten eller varför inte killen i busskuren. Vi har bara våra bojor att förlora.
