”Kuba behöver solidaritet – och vi behöver Kuba”

Den stora demonstrationen mot militärövningen Aurora 17 och Nato har just skingrats när Proletären träffar Zoltan Tiroler, ordförande i Svensk-Kubanska Föreningen.

Föreningen står på en solid, antiimperialistisk grund och Zoltan Tiroler var själv en av talarna på demonstrationen.

– Stöd för Kuba och antiimperialism hänger ihop. Många av oss inser att kubanernas kamp för att bevara sin självständighet, kampen för små nationers rätt till oberoende, rätten att stå emot USA:s strävan efter världsherravälde, det är en kamp mot imperialismen säger Zoltan Tiroler.

Orkanen Irma har precis svept förbi Kuba. Tidigare samma dag som intervjun görs kom elen tillbaka i Havanna.

– Det sägs att när kubanerna får tillbaka elen gör de två saker. Först sätter de på kylskåpen…sedan sätter de på salsamusik, säger Zoltan Tiroler och skrattar.

Orkanen var enorm och orsakade omfattande förödelse. Oftast drar orkanerna över från söder till norr och påverkar begränsade områden. Staten skickar då brigader med byggnadsarbetare och elektriker från övriga landet för att återuppbygga de provinser som drabbats.

– Men den här djävla orkanen, den har slagit mot precis hela landet. Havanna, som ändå inte låg i orkanens centrum, fick elva meter höga vågor som sköljde över strand-promenaderna, en halv kilometer in på land.

Innan orkanens framfart fick 1,7 miljoner människor, drygt 17 procent av landets totala befolkning, evakueras från sina hem. Samhället gjorde allt i sin makt för att förhindra att folk skulle skadas eller dö.

Zoltan Tiroler har själv varit med om en orkan på Kuba. 2005, när Dennis svepte in över landet. Dagen efter orkanen åkte patruller runt på ön för rensa upp.

– Det såg för djävligt ut, en blandning av salt, sand, slam och alla träd och gatuskyltar som vält. Kubanerna jag talade med sade ”vi ska bygga upp det här och det kommer bli ännu finare än förr”, och det går ju att säga, tänkte jag. Men jag var tillbaka på samma ställe ett år senare och hade man inte vetat om orkanen hade man inte märkt något.

I sitt tal på Gustav Adolfs torg kallade Zoltan Tiroler Kuba för en ”humanitär stormakt” och USA för en ”militär stormakt… men humanitär katastrof”. Skillnaden mellan hur orkanen Irmas framfart hanterats på Kuba och i det stora grannlandet norröver är slående.
– I USA flyr de som har bil, men det är inte alla som vågar lämna sina hus på grund av plundrare. Räddningspersonalen måste ha beskydd av polis och militär. Det är en enorm skillnad, en som speglar de olika samhällena. Ett solidariskt, där man försöker hjälpas åt, och ett som är ”rädda sig den som kan”.

Men USA gör det inte bara svårt för sina egna när orkaner sveper förbi. USA:s blockad gör att kubanerna inte kan köpa byggmaterial av internationella byggföretag.

– Och så saknar de kapital. Normalt sett så lånar länder pengar efter sådana här katastrofer, ofta får de skuldeftergifter från de rika länderna, men Kuba är utestängt från den internationella valutamarknaden. I och med att USA bestämmer både i Internationella Valutafonden och Världsbanken så har Kuba inte tillgång till de källorna, så man får göra allt med egna krafter.

Svensk-Kubanska drog igång en insamling till stöd för det kubanska folket. I skrivande stund har de fått in drygt 200.000 kronor.

– Det är ju en myggpiss i en norrlandsälv egentligen, men ett moraliskt stöd, så att kubanerna ser att de har vänner och att det finns solidaritet.

– Sverige har ett oförtjänt bra rykte på Kuba. Det har vi haft ända sedan Olof Palmes besök på ön. Men bland de mer politiskt insatta kubanerna vet man att Sverige har varit drivande i fientligheten mot landet.

Orkanen slog hårdast mot norra kusten, där många av turistnäringens orter ligger. Viktiga inkomstkällor för Kuba, även om turismen också har många negativa konsekvenser.

– Men efter östblockets fall hade man inget val, det var det enda sättet att snabbt få in hårdvaluta. Men hade de fått välja hade de nog inte satsat på den här massturismen. Det fanns ju turism innan också, förstås, men det var av typen solidaritetsresor, brigadresor och folk som var intresserade av samhället. Nu har exempelvis kanadensarna Kuba som svenskarna har Mallorca.

Det är dyrt och riskfyllt för utländska företag att handla med Kuba på grund av blockaden. Spanien är ett land som är angeläget om att ha relationer med Kuba, men de företag som har verksamhet på Kuba har tvingats stänga i USA.

– Kubafrågan är viktig och berör alla oss progressiva, säger Zoltan Tiroler.

– Det skulle vara ett enormt bakslag för vänstern över hela världen om USA fick kontrollen över Kuba igen. Man behöver inte hålla med om allting, bara man upprörs över att det kubanska folket inte tillåts leva på samma villkor som andra. Sen kan man hoppas att protesten mot en orättvisa leder vidare till kunskap om systemet som ligger bakom, alltså imperialismen.

– Det var det som hände med många i Vietnamrörelsen. Vi upprördes över USA:s brutala krig, men vi studerade och insåg vad USA-imperialismen faktiskt innebär. Solidaritetsrörelsen är viktig för Kuba, men vi ska inte glömma att Kuba är väldigt viktigt för oss.

”Den som upprörs över orättvisor är min kamrat”. Orden är Che Guevaras, en av den kubanska revolutionens centralfigurer.

– För mig står Che för uppror och revolution. När upprorsfanan reses, då är Che med.

Che var egentligen argentinare men blev sedermera hedersmedborgare på Kuba. Där framhålls han än idag som exempel på hur en människa ska vara; självuppoffrande, solidarisk, en person för vilken ord och handling är ett.

– Nu är det 50 år sedan han mördades på order av CIA… jag tänkte säga kallblodigt, men det sägs att mannen som skulle avrätta honom var så skakig att Che fick säga ”Skjut då, du ska ju bara döda en man”. Samma person fick ironiskt nog många år senare hjälp av kubanska ögonläkare, de räddade hans syn under ”Operation Mirakel”, en medicinsk kampanj som Kuba för i Latinamerika och som återgett miljoner människor synen. I sanning ett mirakel utfört av en humanitär stormakt.

– När de hade mördat Che så styckade de kroppen och försökte förinta den, han skulle utplånas från jordens yta. Men de misslyckades kapitalt. Han är större nu än när han levde.

Svensk-Kubanska Föreningen kommer att uppmärksamma Che under oktober månad med olika evenemang.

– Och att gå med i Föreningen är ett bra sätt att hedra honom, säger Zoltan Tiroler och ler.