IS-terror mot palestinier i Syrien

Det var den 1 april som Islamiska staten (IS) gick på offensiven för att ta kontroll över Yarmouk söder om Damaskus. Det skedde i tätt samarbete med al-Qaidagruppen al-Nusrafronten, som funnits i Yarmouk sedan december 2012.

Bakom IS och al-Nusras våldsoffensiv fanns ett missnöje med pågående förhandlingar om ett försoningsavtal för att hålla lägret utanför den syriska konflikten och möjliggöra ökade humanitära insatser. Enligt Syriens minister för nationell försoning, Ali Haidar, var ett avtal nära.

Den syriska regeringens pågående försök att få slut på striderna genom lokala överenskommelser är något både Islamiska staten och al-Nusrafronten motsätter sig. För dem utgör dessutom Yarmouk ett strategiskt viktigt fäste mindre än en mil från Damaskus centrum.

Det är de väpnade extremistgrupperna i Syrien som bär skulden till att palestinierna i Yarmouk dragits in i kriget. När striderna mellan väpnade rebeller och den syriska armén eskalerade under 2012 deklarerade alla palestinska organisationer – utom Hamas – att palestinierna står neutrala i den syriska konflikten.

Palestiniernas principiella hållning var och är att de är flyktingar i Syrien, inte medborgare i landet, och därför inte skall blanda sig i den pågående konflikten.

Men det fanns krafter som inte respekterade denna hållning. I mitten av december 2012 intogs Yarmouk av tusentals utlandsstödda väpnade rebeller, inklusive al-Nusrafronten. Flertalet av de 160.000 lägerinvånarna lämnade då lägret. I dagsläget är bara drygt 10 procent av de ursprungliga Yarmoukborna kvar.

Under de år som gått har palestinska företrädare försökt få de väpnade grupperna att ge sig av från Yarmouk så att de fördrivna invånarna ska kunna återvända och lägret återgå till att vara en palestinsk och neutral zon. Men al-Nusra och övriga extremister har vägrat lämna sitt fäste.

Det finns också palestinier i Yarmouk och i övriga Syrien, inte minst bland anhängare till Hamas, som sympatiserar med och har anslutit sig till de rebeller som strider mot den syriska regeringen. Hamas har precis som många av de väpnade grupperna i Syrien sina rötter i det religiösa Muslimska brödraskapet.

Tidigt under konflikten lämnade Hamasledningen sitt utlandshögkvarter i Damaskus för att istället flytta till Qatar, ett av de länder som gett störst stöd till väpnade extremistgrupper i Syrien.

Sedan december 2012 har strider pågått i och omkring Yarmouk. Det har orsakat en enorm förödelse i delar av lägret. Den syriska regeringsarmén har angripit rebellposteringar från luften men inte gått in med soldater. Agerandet på marken i Yarmouk har förblivit en uppgift för de palestinska organisationerna att sköta.

Däremot har den syriska armén omringat lägret och haft strikt kontroll över passagerna till det regeringskontrollerade Damaskus norr om Yarmouk. Att inte bevaka vilka som släpps ut från lägret är inget alternativ. Det vore detsamma som att lämna vägen öppen för de terrorgrupper som är ökända för att bomba skolor och andra civila institutioner runt om i Syrien.

Den syriska arméns belägring är långt ifrån total. Områdena söder om Yarmouk kontrolleras av oppositionella väpnade grupper, bland andra den av Saudiarabien stödda Islamiska fronten.

Detta är en av förklaringarna till att IS och al-Nusra inför den aktuella offensiven kunde föra in förstärkningar till Yarmouk.

Redan innan IS och al-Nusras övertagande 1 april var den humanitära situationen för Yarmouks 18.000 invånare katastrofal.

FN-organet UNRWA och andra hjälporganisationer har under de gångna åren upprätthållit hjälpsändningar till de boende i Yarmouk. Men strider och beskjutning har försvårat insatserna.

I väst brukar skulden för den humanitära krisen i Yarmouk helt och hållet läggas på Syrien. Men landets regering har knappast något intresse av att låta invånare i lägret svälta ihjäl. Tvärtom framhåller syriska myndigheter sin vilja att samarbeta med UNRWA och övriga hjälporganisationer.

I januari 2014, när de första rapporterna om svält i Yarmouk spreds i medierna, sände palestinska befrielseorganisatione PLO Ahmad Majdalani till Damaskus. Majdalanis uppfattning var att al-Nusra och andra grupper tagit lägerinvånarna som gisslan och att det var rebellerna som hindrade hjälpsändningar från att komma in. Liknande uppfattningar har också lokal UNRWA-personal framfört till journalister på plats i Damaskus.

Med Islamiska statens och al-Nusras våldsamma framfart i Yarmouk råder ett nytt läge. Den pales-tinska gruppen Aknaf Beit al-Maqdis, som anses stå Hamas nära och som tidigare har samarbetet med al-Nusrafronten, står nu i fronten i kriget mot IS och al-Nusra.

Konflikten mellan Aknaf Beit al-Maqdis och terrorgrupperna inleddes redan dagarna innan IS gick på offensiven.

Flera andra palestinska grupper manar till mobilisering för att med militära medel driva ut terroristerna. Marxistiska PFLP skriver i ett uttalande att alla palestinska organisationer måste agera i denna nödsituation och befria lägret från de kriminella gängen så att befolkningen kan återvända och belägringen hävas.

Enligt medieuppgifter finns stridande från PFLP och flera andra organisationer redan inne i Yarmouk. Under tisdagen rapporterades det att dessa för första gången sedan IS offensiv inleddes tagit sig ner till de södra delarna av lägret.

Inom PLO, och inom den palestinske presidenten Mahmoud Abbas parti Fatah, finns delade meningar om det uppkomna läget.

När PLO:s utsände Ahmad Majdalani besökte Damaskus förra veckan uttalade han stöd för en gemensam palestinsk styrka med uppgift att tillsammans med den syriska armén driva bort terroristerna. Detta motsades därefter av ett PLO-uttalande från Ramallah som deklarerade att palestinierna inte ställer sig på någon sida och är öppen för samtal med alla.

Ahmad Majdalani höll dock fast vid att det är IS som genom sitt agerande gjort förhandlingar omöjliga. Det är IS som tvingat palestinierna att ta till militära medel för att befria Yarmouk.