De rika bor ännu i norr

Det talas mycket om The Global Shift, det globala maktskiftet. De expansiva ekonomierna på södra halvklotet växer så att det knakar samtidigt som de rika traditionella industriländerna på norra halvklotet har kört fast och gått i stå. På sikt påverkas maktbalansen i hela världen.

Detta är en riktig beskrivning så länge vi begränsar oss till nationalekonomi. Tillväxtsiffrorna talar sitt tydliga språk. I ett historiskt perspektiv är det också oundvikligt att länder som Kina, Indien och Brasilien får ökat inflytande i kraft av sina stora befolkningar.

Men om vi tittar på privata förmögenheter håller imperialismens klassiska mönster i sig. En liten grupp av extremt rika människor i ett fåtal länder rider spärr mot en progressiv utveckling i resten av världen. Credit Suisse ger fakta i målet:

Av världens 32 miljoner dollarmiljonärer bor 42 procent, eller över 13 miljoner, i USA. Närmast efter kommer Japan, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Italien med i storleksordningen en till två miljoner dollarmiljonärer vardera.

Antalet dollarmiljonärer på jorden ökade med 1,8 miljoner förra året. Flertalet av dessa nyrika, 1,7 miljoner individer, var skrivna i USA. Trots eurokrisen har antalet dollarmiljonärer ökat även i Europa, inklusive Sverige, det senaste året.

Av de så kallade tillväxtekonomierna i syd är det bara Kina som kan nosa på de rika länderna i norr. Kina hamnar först på sjunde plats med dryga miljonen dollarmiljonärer. Folkrika Indien, Latinamerika och Afrika lyckas tillsammans samla ihop 804 000 stycken.

I den extremt lilla gruppen på 98 700 individer med privata förmögenheter på mer än 50 miljoner dollar dominerar USA med 45 procent, eller 45 650 personer. I Europa bor sammanlagt 24 800, eller 25 procent, av gruppens medlemmar.

Detta kan jämföras med Kina där motsvarande antal uppgår till 5830 personer, eller sju procent av det totala antalet. Indien och Brasilien har var för sig omkring 1700 personer med privata tillgångar värderade till över 50 miljoner dollar.

Är det bara en slump? Nej, knappast! Den geografiska fördelningen av världens dollarmiljonärer sammanfaller i grova drag med fördelningen av världens militärutgifter. Följande siffror kommer från fredsforskningsinstitutets SIPRIS årliga sammanställning:

Över hela världen spenderades totalt drygt 1800 miljarder dollar på militära ändamål år 2012. Av dessa stod Nato för 988 miljarder, varav 682 miljarder kom från USA och 286 miljarder från länderna inom EU.

Militärutgifterna i Kina ökar men hamnade samma år på sammanlagt på 166 miljarder dollar. I Ryssland låg utgifterna på 91 miljarder, i Indien på 45 miljarder och i Brasilien på 33 miljarder dollar.