Den 18 november överlämnade föräldrar och barn 834 namnunderskrifter till politikerna i grundskolenämnden i Göteborg med kravet att bevara Talldunge- och Utmarksskolan.
Då hade politikerna, de rödgröna som styr staden, redan lagt fram ett nytt förslag där förändringarna på nämnda skolor blir mindre än i utredningsförslaget. Talldungeskolan läggs ned/flyttas till en nybyggd förskola bredvid Utmarksskolan som bevaras, men i stället föreslås Ramsdalsskolan i södra Kortedala att läggas ned/flyttas till den större Gärdsåsskolan. Beslutet tas samma dag.
Två veckor senare träffar vi en av föräldrarna, Frida Vernersdotter, hemma i hennes kök. Hon bor mittemellan Talldunge- och Utmarksskolan och har tre små barn. Hon berättar om den intensiva kampen för skolorna.
– De här besluten om skolnedläggningar och omflyttningar har gått väldigt snabbt. Vi i föräldragruppen ifrågasätter varför.
Frida förklarar att det gick rykten om skolorna redan i juni men man visste inte vad som var på gång. Fem slumpvis utvalda skolföräldrar i hela Kortedala hade fått ge sina synpunkter på en eventuell omorganisation i stadsdelen.
Den 21 oktober är grundskoleförvaltningen färdig med sin utredning av skolorna i Göteborg med hänvisning till minskande elevantal. Det blir ett kortare inlägg på kommunens skolplattform om omorganisationen, som går ut till alla föräldrar, men endast på svenska.
Samma dag samlas upprörda föräldrar till barn på skolorna i norra Kortedala. De vill bevara två väl fungerande skolor som båda har väldigt goda skolresultat med tanke på de socioekonomiska förutsättningarna i stadsdelen, utbildade lärare och ett gott samarbete från förskoleklass till nian. Dessutom finns populära musikklasser på högstadiet.
Föräldragruppen gör upp en plan för hur de ska rädda skolorna. De pratar med personalen som står lika frågande som föräldrarna. De söker demonstrationstillstånd, startar en namninsamling, skriver brev till politikerna, granskar nämndens skolutredning, skriver insändare och trycker flygblad till övriga föräldrar att delas ut. Beslutet i skolnämnden ska tas fyra veckor senare.
Då de delar ut flygblad om demonstrationen, samlar namn och pratar med övriga föräldrar är det flera som inte förstått vad som är på gång.
– Många har annat modersmål än svenska och speciellt de som flytt odemokratiska länder har låg tilltro till demokratin. En del undrar om en namnunderskrift betyder något. Vad kan vi göra, de gör väl ändå som de vill, politikerna? Men visst skriver de på, berättar Frida Vernersdotter.
Den 8 november demonstrerar långt fler än hundra personer på Drottningtorget i centrala Göteborg. Det hålls tal av elever och föräldrar, slagorden ekar bland banderoller och plakat.
Den borgerliga oppositionen i fullmäktige ser en chans att vinna röster och bjuder in föräldrarna till möte. Några går dit, där lovar politikerna mycket – trots att alla partier utom lokalpartiet Demokraterna står bakom Skolenhetsutredningen från 2020, som slår fast att skolorna i Göteborg helst ska ha mellan 500 och 1.000 elever.
Föräldragruppen vill ha till ett möte med de styrande politikerna från S, V och MP, men de svarar inte på begäran. Däremot kallar de rödgröna till pressträff fredagen den 14 november om sitt nu nya förslag gällande skolomorganiseringen i Göteborg.
Nytt för norra Kortedala är att Utmarksskolan årskurs 4-9 får vara kvar, men ska slås samman med Talldungeskolan årskurs F-3 som flyttas till närliggande förskola. Då får de tekniskt sett samma adress.
Föräldrarna är inte nöjda och fortsätter pressa de styrande för att få till ett möte. De lyckas och dagen före beslut träffar de nämndepolitikerna och statssekreteraren.
Föräldrarna framför sina åsikter. Framför allt kritiserar de att brukarråd och skolpersonal inte varit inblandade och att besluten vilar på en framstressad utredning med många frågetecken. De får i alla fall till ett tillägg i det nya förslaget, att skogspartiet utanför förskolan avsätts till skolgård.
Den 18 november tas beslutet i grundskolenämnden, strax efter att politikerna tagit emot de 834 namnunderskrifterna från Kortedalaföräldrarna. Ramsdalsskolan beslutas att uppgå i Gärdsåsskolan.
– Vi ger inte upp, säger Frida Vernersdotter, och berättar att de har begärt ett möte med förvaltningschefen som ska hållas den 9 december. Föräldrarna är väldigt måna om att allt blir till barnens och skolpersonalens bästa och ifrågasätter om all omorganisering verkligen är så ekonomiskt försvarbar.
De kräver att alla risker som en stor förändring innebär räknas in, som att barn byter bort skolorna, att personal flyttar, att utrymning av en nystartad förskola kan genomföras på ett försvarligt sätt, att Talldungeskolans unika lokaler (en enplans rund skola runt en skyddad innergård) kommer till användning, att F-3 verkligen får plats i de nya lokalerna och att dessa kan byggas om på ett bra sätt.
Det finns fortfarande fler frågor än svar och föräldrarna kämpar vidare – även om föräldragruppen hittills delvis lyckats bra med att sätta press på politikerna.
Frida Vernersdotter tycker inte att demokratin fungerar som den ska.
– Varför hålls brukarråden utanför? Varför involveras inte skolpersonalen, varför översätts inte viktig information till flera språk då det behövs, varför visste förskolan som nu föreslås läggas ned ingenting?
Talldungeskolan sägs nu bli ny resursskola, men det är långt ifrån förankrat. Grundskolenämnden visste inte ens om att Kulturskolan och en fritidsgård idag finns i Gärdsåsskolans lokaler.
– Vi vet ännu inte hur det här slutar men vi ger inte upp. Kanske blir det inga omflyttningar alls? avslutar Frida Vernersdotter.
