Hoppa till huvudinnehåll
Av
Utrikesskribent

Bahrain mot regimen

Kung Hamad al-Khalifas regim ville använda Formel 1-tävlingen som PR för Bahrain. Det misslyckades. ”F1 har snarare gynnat folket, då utländska journalister kunnat bevittna hur regimen bemöter fredliga massprotester med våld”, förklarar bahrainiern Salman för Proletären.


Uppladdningen inför den gångna helgens Formell 1-lopp i Gulfstaten Bahrain har pågått i månader. Oppositionella politiska partier och människorättsorganisationer har protesterat och uppmanat till bojkott. Att delta F1 är att ge sitt godkännande av regimens dödande.

Det argumentet avvisades av tävlingsledningen. I samförstånd med kungaregimen poängterades att det inte finns några hinder för att arrangera tävlingen i det lilla öriket.

– Diktaturens mål var att visa omvärlden att allt är bra här, att det bara är några få bahrainier som inte är nöjda. Men folket i vårt land utnyttjade tillfället och gick ut på gatorna i massomfattning.

Så beskriver bahrainier Salman regimens misslyckade PR-försök ett i mail. Proletären har intervjuat Salman vid flera tillfällen tidigare om läget i Bahrain. På grund av förtrycket vågar han inte träda fram med namn och bild.

Under förra veckan genomfördes varje dag protester mot regimen med krav på införandet av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Det demonstrerades i byarna runt om i ö-riket, och på fredagen skedde en massmobilisering i utkanterna av huvudstaden Manama. Tiotusentals kvinnor och män tågade i två led längs en av stadens breda avenyer.

Diktaturens bemötande av protesterna har varit våldsamt, såsom det varit ända sedan de folkliga protesterna inleddes 14 februari förra året.

– I morse hittades en ung man som torterats till döds och kastats i en park. Detta är den senaste metoden som inrikesdepartementet använder. Dödsorsaken registreras som okänd. Över 50 personer har fått skottskador under protesterna mot F1, berättar Salman.

Regimen i Bahrain har inte själv kraft att hålla tillbaka folkets krav på förändringar. Landets polisstyrka består delvis av inhyrda legosoldater från Pakistan, och kungen stöttas militärt av de övriga Gulfstaterna. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har haft trupper i Bahrain i över ett år.

Avgörande för att Bahrains kungafamilj kunnat sitta kvar vid makten är stödet från västvärlden. De oppositionella i landet är väl medvetna om att det finns en större politiska agenda bakom de utländska intressena, som Bahrains närhet till den stora fienden Iran.

– USA och Storbritannien är de viktigaste uppbackarna av regimen. Huvudskälet till det är att de vill skydda oljetransporterna i Persiska viken mot Irans hot om att stänga till Hormuzsundet. Väst tjänar på att de styrande i familjerna av Gulfstater behåller makten.

Också Sveriges roll som stor exportör av vapen till Gulfen är känd. Försvarsminister Sten Tolgfors avgång efter Saudiarabien-avslöjandet var, enligt Salman, något som oppositionen i Bahrain gladdes över.

Protesterna under Formel 1-tävlingen blev en framgång i kampen mot diktaturen. Samtidigt finns inte något som tyder på att kungen tänker böja sig för folket.

– Denna regim kommer inte att genomföra några av de reformer som lades fram av kungens egen utredningskommitté förra hösten. De 2.000 medlemmarna i familjen al-Khalifa behandlar Bahrain som om det vore deras företag. Bahrainierna betraktas som deras tjänare. Samma mentalitet finns i alla Gulfstater. Så vill USA och Europa att livet i denna del av världen ska förbli. Men förändring kommer förr eller senare, avslutar Salman.
Fakta

Bahrain mot regimen

Strategiskt viktig stat
  • Bahrain är en ö-nation i Persiska viken med 1,2 miljoner invånare, varav hälften utgörs av gästarbetare. Kung Hamad al-Khalifas klan har styrt i över 200 år.
  • Landet är trots sin litenhet strategiskt viktigt för västvärlden genom sin närhet till Iran. USA:s femte flotta har sin bas i huvudstaden Manama.
  • För övriga kungadiktaturer i Gulfen utgör protesterna i Bahrain ett allvarligt orosmoment, då folken i alla Gulfstater lever under ett liknande förtryckarsystem.
Ett folk på fötter
  • Protesterna mot diktaturen inleddes 14 februari förra året. Manifestationerna i Bahrain samlade snart en större del av befolkningen än i något annat av den arabiska vårens länder.
  • Rörelsen har under det år som gått inte mattats av. 9 mars i år deltog över en halv miljon människor i demonstrationen utanför Manama, den största i landets historia.
Repression
  • Kungaregimen har, med stöd av framförallt saudisk trupp, gått hårt fram mot de protesterande. Över 80 har dödats och i fängelserna sitter hundratals politiska fångar.
  • En av dem är livstidsdömde Abdulhadi Alkhawaja, som är både dansk och bahrainsk medborgare. Han har blivit en viktig symbol för proteströrelsen. Den 9 februari inledde han en hungerstrejk i protest mot regimen. Efter 76 dagar börjar krafterna sina.