Så bekämpar Venezuela krisen

Regeringen Chávez har investerat stort i nya statliga ”socialistiska industrier” för att bryta oljans dominans i den venezuelanska ekonomin. Men fortfarande står oljan för cirka 90 procent av landets exportinkomster. När krisen i världsekonomin fått oljepriset att störtdyka betyder det naturligtvis problem för det oljeberoende landet.

Hur bemöter venezuelanerna krisen?

I slutet av april beslutade regeringen att dra åt svångremmen genom att justera ner 2009 års budget med 6,7 procent och anpassa den efter ett genomsnittligt oljepris på 40 dollar fatet.

Höjda minimilöner
Men det finns några områden som är heliga. Både president Hugo Chávez och finansminister Ali Rodgriguez har slagit fast att de sociala programmen, inklusive gratis vård och utbildning, inte får röras. Också beslutet att under året höja minimilönerna med 20 procent ligger fast, vilket kommer att gynna 2,6 miljoner venezuelaner. En första höjning med 10 procent trädde i kraft 1 maj.

Detsamma gäller investeringarna för att öka den inhemska produktionen. Dessa måste fortsätta då de är nödvändiga för att stärka landets oberoende och för målsättningen att ersätta det kapitalistiska systemet med socialism.

Hur ska då budgetneddragningarna genomföras?

En viktig del i detta presenterades redan i mars. Då lade Chávez fram ett dekret för att eliminera onödiga utgifter och skärpa kontrollen över hur pengarna används inom den statliga administrationen. Ett tak för höga löner ska införas och bonusar skrotas. Inköp av bilar och telefoner liksom kontorsrenoveringar, utlandsresor och liknande kommer att granskas noggrant.

Det handlar också om att bryta med traditioner som levt kvar från tidigare styren, som att på statens bekostnad arrangera fester och födelsedagsuppvaktningar.

– Det är folkets pengar, påpekade Chávez när dekretet antogs och riktade uppmaningen till guvernörer och borgmästare att genomföra en liknande översyn i delstater och kommuner. Varenda bolivar ska gå till att lösa de problem de nyliberala, kapitalistiska regeringarna lämnat efter sig.

Sänkta chefslöner
Det låga oljepriset drabbar särskilt det statliga oljebolaget PDVSA, Venezuelas överlägset största och viktigaste företag. När företagets högste chef presenterade en krisplan för PDVSA meddelades att utgifterna måste minska med 40 procent. I linje med Chávez dekret sänks chefslönerna med 20 procent och alla bonusar fryser inne. Beskedet att det inte finns utrymme för löneökningar för oljearbetarna möttes dock av protester från enskilda fackliga företrädare.

PDVSA:s ledning förklarar att ovanstående är nödvändigt för att kunna hålla uppe nivån på investeringar i ny teknologi och utökad oljeutvinning i Orinocodeltat. Men också för att de sociala programmen ska kunna fortsätta utan nedskärningar. Dessa finansieras nämligen av oljebolaget.

Den venezuelanska regeringens inriktning på att i kristider försöka skona folkmajoriteten och särskilt de som har det sämst, går stick i stäv med krisbekämpning i omvärlden. Vilket också Chávez konstaterade när han försvarade vikten av att höja lönerna för dem som tjänar minst:

”Känner ni till något annat land som höjer sina minimilöner? Skulle inte tro det.”

PATRIK PAULOV
Proletären nr 22, 2009


Krafttag mot korruption
• Korruptionen bland politiker och byråkrater har i åratal utmålats som ett allvarligt hot mot den bolivarianska revolutionen. President Chávez poängterade nyligen vikten av få ett slut på straffriheten och bestraffa de som begått brott, oavsett politisk färg eller position.
Nu har kampen mot korruptionen prioriterats upp, vilket börjar ge resultat.

Det mest uppmärksammade fallet är åtalet mot Manuel Rosales, högeroppositionens presidentkandidat i valet 2006, som i april beviljades asyl i Peru. Rosales anklagas för att under sin tid som guvernör ha förskingrat motsvarande en halv miljon svenska kronor. I svenska medier har det framställts som att åtalet är ett försök att tysta en Chávez-motståndare. Men bevisen mot Rosales räckte för att den internationella polisorganisationen Interpol skulle utfärda en efterlysning.

 Fakta är att politiker på båda sidor drabbats. Av de nio före detta borgmästare som hittills i år ställts inför rätta för korruption tillhör fem Venezuelas förenade socialistparti (PSUV) eller något av andra de partierna på regeringssidan. Bland dem finns Juán Barreto, Caracas tidigare borgmästare och en av PSUV:s frontfigurer.


Sociala program gynnar folkmajoriteten
• Våren 2003, ett år efter det USA-stödda kuppförsöket mot Hugo Chávez, inleddes Venezuelas omfattande sociala satsningar. Dessa har minskat fattigdomen och gynnat en majoritet av folket.

Det första programmet var Misión Barrio Adentro, upprättandet av läkarstationer med kubansk vårdpersonal i fattiga bostadsområden. Samma år startade Misión Róbinsons första fas, alfabetiseringskampanjen, och Misión Mercal, butiker med billig mat.

Under årens lopp har många nya misiónes startats som omfattar upprustning av allmänna sjukhus, gratis universitetsutbildning, yrkesutbildning och hjälp att starta kooperativ, stöd åt ensamstående mödrar, främjandet av en den framväxande socialistiska ekonomiska modellen med mera.

Allt finansieras av oljebolaget PDVSA.