Folklig vrede i Grekland

I en opinionsundersökning gjord av tidningen Ethnos säger 83,3 procent av de tillfrågade grekerna att de är missnöjda med det sätt som regeringen hanterat situationen. Även bland högerledaren Kostas Karamanlis egna väljare är missnöjet stort, hela 65,5 procent är missnöjda.

I tidningen Kathimerinis hävdas det att 65 procent är missnöjda. Samtidigt svarar 60 procent av de tillfrågade grekerna att kravallerna skall ses som ett socialt uppror och inte som en isolerad grupps våldsbenägenhet.

Protesterna och kravallerna beror inte främst på att en femtonårig pojke blev skjuten till döds, även om det blev den utlösande händelsen.

Befolkningen är upprörd över försämrade villkor. Många greker lever på en minimilön på 668 euro, medan prisnivån inte skiljer sig mycket från andra länder inom euro-området.

Social explosion
Dödandet av femtonåringen blev gnistan till en social explosion som lett till omfattande protester, däribland en omfattande generalstrejk den 10 december. Det var Greklands två största fackförbund som utlyste strejken som stängde sjukhus, skolor och flygtrafik. De strejkande protesterade mot regeringens ekonomiska politik.

Bedömare anser att detta var den mest omfattande grekiska strejken i modern tid. De två fackförbund som kallat till generalstrejk representerar 2,5 miljoner arbetare vilket innebär hälften av landets samlade arbetsstyrka.
Samma dag tågade tiotusentals i demonstrationer mot regeringens ekonomiska politik.

Medan generalstrejken fick en mycket stor uppslutning var antalet demonstranter ute på gatorna färre än vad arrangörerna hade väntat sig.

Många medier hade koncentrerat sig på anarkistbråk i stället för att bevaka fredliga protester, vilket fått många att avstå från att demonstrera på gatorna av rädsla för att hamna i bråk.

Men generalstrejken visar på ett missnöje i landet och då inte bara från unga människor.

Ny demokrati
Den nuvarande högerregeringen sitter med ett mandats övervikt och fick ett mindre antal röster än socialdemokraternas, vänstersocialdemokraternas och kommunisternas röster tillsammans vid valen 2007.
Men på grund av att största parti i det grekiska parlamentet får 40 platser extra kunde högerpartiet Ny Demokrati ändå ta regeringsmakten.

Nu växer sig kraven på regeringens upplösning och nyval allt starkare.

Samtidig blir det allt större förvirring kring de maskerade anarkisterna som står för det mesta av fönsterkrossandet och förstörelsen. En anarkism som är en del i en social protest men som ändå är anarkism.

Gräl inom vänstern
I helgen attackerades en polisstation i Aten och två mindre brandbombsattacker riktades mot två av grekiska kommunistpartiet KKE:s lokaler i Thessaloniki.

På grekiska vänstersidan har det uppstått öppet gräl mellan det traditionella kommunistpartiet KKE, som tagit avstånd från de maskerade anarkisternas skadegörelse och koalitionen SYRIZA som anklagas för att skydda de maskerade gängen.

Radikala vänsterkoalitionen, SYRIZA, är i sig är en samling av fyra olika politiska tendenser, som bland annat samlar folk från en högerutbrytning ur KKE tillsammans med folk från en vänsterutbrytning från socialdemokraterna.

I SYRZIA finns även partier som kallar sig maoistiska, ekologisk vänster, EU-vänner respektive EU-skeptiker mfl.
 
I SYRZIA står tre fraktioner mot en fjärde fraktion. Den sistnämnda anses som mer högerinriktad och etablissemangsorienterad och är i dagens situation tillbakapressad i partiet.

Andra kommunistpartier på vänsterkanten anklagar i sin tur grekisk polis för att ha infiltrerat de svarta gängen för att attackera småbutiker och därmed få den lägre medelklassens stöd för ”hårdare tag” mot demonstranter.

Infiltration
I ett uppror som det sandinistiska 1979 var många upprorsmän maskerade men Grekland är inte Nicaragua 1979 och maskerade gäng kan i den aktuella situationen mycket lätt infiltreras av den repressiva statens organ för att begå anarkistiska aktioner som inte för saken framåt utan bara skrämmer iväg vanliga människor från massmobiliseringar.

I den internationella debatten har den grekiska protestvågen lett till oroliga kommentarer från borgare som fruktar att de sociala protesterna kommer att sprida sig.

ERIK ANDERSON
Proletären 51-52, 2008

Fakta: Valet i Grekland
I de allmänna parlamentsvalen 2007 fick de större partierna följande resultat:
• Ny demokrati (Högerpartiet) 41,84 procent
• Socialdemokraterna 38,10 procent
• Kommunistpartiet KKE 8,5 procent
• SYRIZIA    5,04 procent
• LAOS (Invandrarfientligt) 3,80 procent