Letter, ester och polacker bygger för Tornstaden
Bygget av det stora lägenhetskomplexet på Gråberget utförs av arbetare från Östeuropa. Proletären är där för att försöka ta reda på något om arbetsvillkor och löner.
– Här finns arbetare från Lettland, Estland, Polen och även svenskar, berättar den lettiske platschefen för Proletären när han tar en rökpaus utanför kontorsbaracken vid Tornstadens bygge på Gråberget.
Vi är där för att försöka få tala med någon av de utländska arbetarna på arbetsplatsen, och ta reda på vilka villkor de arbetar under.
Platschefen jobbar för det lettiska företaget UPB som levererar både material och arbetskraft till bygget av de 162 hyreslägenheterna, uppdelat på tre stycken fem- och sexvåningshus.
Två gånger missförstår – eller ”missförstår” – platschefen frågan om de anställda är fackligt organiserade.
– Vi ordnar så att arbetarna bor bra, det är inga vandrarhem eller så, säger platschefen. Vi jobbar tio timmar om dagen, fem dagar i veckan. Vi är här tre veckor i sträck, sen är vi lediga i en vecka. Då åker vi hem.
Två gånger missförstår – eller ”missförstår” – platschefen frågan om de anställda är fackligt organiserade. Vidare frågor får vi ta med den svenska platschefen, som vi endast får namnet Charlie på.
Efter ett tag kommer Charlie ut. Han berättar att arbetet går bra och att de just nu är cirka 20 arbetare på bygget.
Det lettiska företaget har Tornstaden samarbetat med länge.
– Men mer kan jag inte säga till er. Ni får vända er till vår kommunikationsansvariga.
På fredagseftermiddagen mailar vi kommunikationsansvarig Helena Hedlund våra frågor om vilka underentreprenörer Tornstaden har, var arbetarna kommer ifrån, och om företaget har egna arbetare anställda på bygget.
När denna tidning går i tryck har vi ännu inte fått svar.
Den lettiske platschefen säger att det är av kvalitetsskäl som Tornstaden anlitat hans firma. Tornstaden att det är svårt tatt få tag i rätt material och arbetskraft i Sverige.
Båda påståendena kan mycket väl vara korrekta. Sant är att allt färre utbildar sig till hantverkaryrken. Men sant är också att de lettiska arbetskraftskostnaderna är ungefär en fjärdedel av de svenska.
Lönedumpningens effekter visar sig nu i att lönerna för svenska byggnadsarbetare, trots högkonjunkturen, i princip ligger stilla.