Hoppa till huvudinnehåll
Av

"Kvinnolönerna måste upp"

”Hela lönen – Halva makten”. Det är en av parollerna som Kommunistiska Partiet går till val på. Det handlar om att arbetarkvinnors löner måste höjas rejält, att den könssegregerade arbetsmarknaden måste brytas, att könsrollerna ska motarbetas och att kvinnor måste ta – och ges – mer makt i hemmet såväl som i samhället i stort.

Idag tjänar kvinnor i genomsnitt bara runt 85 procent av det män tjänar. Det innebär att det saknas sammanlagt 70 miljarder kronor i kvinnors lönekuvert, enligt siffror från Riksdagens utredningstjänst.

Makt och pengar hör ihop. LO:s kartläggning Arbetsmiljö 2012 visar att arbetarkvinnor har allt mindre inflytande över sitt jobb.

En majoritet kan inte påverka arbetstakten eller när olika arbetsuppgifter ska göras. De har inte heller möjlighet att ta en kortare paus för att prata.

Lönenivån och makten över arbetet är brännande frågor.

– Det handlar om möjligheten till egen försörjning och självständighet. Det är grundläggande.

Så säger Karin Brag som arbetar som kurator på en vårdcentral i Malmö. Hon kan rada upp exempel på hur kvinnors underordning syns i vardagen.

– Jag var på en kurs om jämställdhet i vården. Historiskt har läkemedel provats ut på män, och de fungerar inte på samma sätt för kvinnor. Och det är fortfarande så det går till när läkemedel tas fram i vissa fall. Kvinnor får också sämre vård många gånger. Vården är verkligen inte jämställd, säger Karin Brag.

Men när hon satt där på kursen kunde hon inte låta bli att slås över bristen på klassperspektiv. Det är inte bara kön som avgör kvalitén på vården, utan också klass. Arbetare utnyttjar vården i lägre utsträckning än rika och en genomgång som Dagens Nyheter har gjort visar att överklassen har större möjlighet att få de bästa läkemedlen och behandlingarna.

Klass och kön påverkar också risken att drabbas av ohälsa. Enligt Sveriges Jämställdhetsbarometer 2014 uppger en tredjedel av alla kvinnor i arbetaryrken att de har stora besvär av svår värk.

Bara var tionde man i tjänstemannayrken uppger detsamma. Nästan en tredjedel av alla arbetarkvinnor har dessutom besvär av ängslan, oro eller ångest och 38 procent har sömnproblem.

En orsak till kvinnors ohälsa är situationen på arbetsmarknaden, och inte minst arbetsvillkoren i kvinnodominerade yrken. Emma Nilsson arbetar som butiksbiträde på Netto och som vårdare på ett korttidsboende i Malmö, vid sidan av studierna i kriminologi.

– I butiken är chefen och den biträdande chefen män. Resten är kvinnor, bortsett från en ung man som vill klättra uppåt inom företaget, berättar hon.

Arbetet på korttidsboendet är lika könssegregerat. Också det domineras av kvinnor och av personer med invandrarbakgrund.

Karin Brag vittnar om en liknande situation på vårdcentralen där hon arbetar.

– Alla sjuksköterskor utom en är kvinna. Bland läkarna är det mer fifty-fifty. Men ändå är det de manliga läkarna som styr klimatet.

• Vad beror då den könssegregerade arbetsmarknaden på?
– Det handlar om traditioner och samhällsstrukturer, säger Karin Brag.

Emma Nilsson funderar.

– Kvinnor har fått den rollen i vårt samhälle, vi anses vara bättre på att vårda, säger hon.

De könsroller som styr yrkesval märks redan i valet till gymnasieprogram. Emma Nilsson berättar om sin lillebror som går Byggprogrammet. Det är bara två tjejer i klassen.

Traditioner, förväntningar och samhällsstrukturer föser in kvinnor och män i olika roller och i skilda yrken. Den som inte följer mallen märker det ofta snabbt.

– Jag jobbade tre år i en järnhandel i Stockholm. När de kom in en snickare och ville ha något frågade de alltid om de kunde få tala med en kollega i stället, trots att jag kunde hjälpa dem lika bra. Jag var liksom här nere, säger Emma Nilsson och visar genom att hålla handen någon decimeter ovanför golvet.

Kvinnors låga löner får vittgående konsekvenser.

– Det är ofta kvinnan som är den som får stanna hemma och vabba. Och hon får sänkt standard vid skilsmässa. Hon blir ekonomiskt beroende av mannen, säger Karin Brag.

Karin Brag menar att det går att se exempel på mäns makt överallt.

– Jag är socialarbetare i botten, i det arbetet är mäns makt i många sammanhang tydligt. Till exempel är det tydligt att kvinnor inte tar för sig på samma sätt. Och de kvinnor som tar för sig blir bemötta på ett visst sätt.

Men också här spelar klass en avgörande roll, menar Karin Brag.

– Det är klart att kvinnor som Antonia Ax:son Johnson kan ta för sig. Och det är klart att välutbildade kvinnor kan ta för sig på ett helt annat sätt än arbetarkvinnor.

Emma Nilsson menar att skillnaden i bemötande också märks i samhällets styrande skikt. Exempelvis benämns framträdande manliga politiker ofta med enbart efternamn, medan kvinnliga politiker i bästa fall benämns med för- och efternamn. Ibland benämns de bara med förnamn.

– Det handlar om språket, kläderna och mycket annat. Männen sätter ribban för hur någon måste bete sig för att bli godkänd, säger Emma Nilsson.

Vi pratar om vilken politik som krävs för att motverka den rådande könsmaktsordningen. Rätt till heltid. Rejält höjda löner i kvinnodominerade yrken. Bättre arbetsvillkor. Könsintegrerade arbetsplatser. En delad föräldraförsäkring.

Förslagen är flera, och flera av dem förs också fram av Kommunistiska Partiet i valrörelsen. Men för att en annan politik ska bli verklighet krävs det kollektiv kamp. Det är inget som enkelt trollas fram.

– Många vågar inte ta kamp. På mitt jobb får jag ibland höra att ”det är bra att du säger ifrån!”. Men vi måste göra det tillsammans, säger Karin Brag.

– Läkarna är mer individuellt inriktade, och de vågar oftare säga ifrån, fortsätter hon. Men de har ju en helt annan position i samhället också – det är en klassfråga. Det är en dubbel belastning för arbetarkvinnor. Det handlar om vad du riskerar. Har du exempelvis hem och barn att ansvara för är det svårt att riskera försörjningen.

Det finns också andra aspekter som försvårar kollektiv kamp. De låga lönerna och tuffa arbetsvillkoren ger tydliga signaler om hur samhället ser på arbetarkvinnors insats.

– De tycker väl inte att vi är värda mer än så. Men det är ofta ett riktigt slitgöra och det är otroligt viktiga arbetsuppgifter vi gör, säger Emma Nilsson när vi pratar om orsaken till de låga lönerna.

När till exempel vårdanställda hotar att gå ut i strejk tvingas också politikerna att erkänna hur oumbärlig personalen är. Då talas det till och med om att strejker riskerar patienters hälsa och liv.

Kanske är det en ökande insikt bland de anställda själva om arbetets värde som har bidragit till proteströrelser som sjuksköterskornas krav på en ingångslön på minst 24 000 kronor. Det är krav som utmanar såväl de låga lönerna som den ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden.

– Det som tvingar fram förbättringar är folkliga rörelser. Om det blir bättre eller inte beror på vilken kraft vi har som kräver något annat. Både lokalt, på den enskilda arbetsplatsen, och på riksnivå i samhället i stort, säger Karin Brag.

Innan vi skiljs åt pratar vi om vägen framåt på längre sikt.

– Vi Kommunister vill ha ett helt annat samhälle som skulle ge arbetarkvinnor helt andra möjligheter. Det går inte under kapitalismen när privata vinstintressen styr. Pengastyret måste bort. Dagens samhälle bygger på konkurrens. Men vi måste samarbeta och hjälpas åt, säger Karin Brag.
Fakta

"Kvinnolönerna måste upp"

En röst för kvinnokamp i kommunvalet
  • Karin Brag är andranamn på Kommunistiska Partiets lista till regionvalet i Skåne.
  • Emma Nilsson är fjärdenamn på Kommunistiska Partiets lista till kommunvalet i Malmö.
  • Kommunistiska Partiet ställer upp i 25 kommuner och 2 landsting/regioner runt om i hela Sverige. Se www.kommunisterna.org för info.
Ur Kommunistiska Partiets partiprogram
  • ”Kraven på jämställdhet utgör en nödvändig del av arbetarklassens organisering. Socialismen kan inte segra om halva arbetarklassen ställs åt sidan och underordnas. Kampen mot patriarkatet, för en verklig frigörelse för alla kvinnor, måste utgå från både klass och kön. Det är feminism för oss.”