Hoppa till huvudinnehåll
Av

”Det är så här kapitalismen fungerar”

– Det här kommer att innebära hårdare kapitalism, säger Ulf Johansson, mejeriarbetare och kommunist, om försäljningen av Skånemejerier.


Skånemejerier säljs till franska Lactalis och ett bondeägt kooperativ blir istället en familjeägd multinationell koncern. Hur kommer arbetarna på Skånemejeriers anläggningar att påverkas? Spelar det någon roll vem som äger mejerierna? Vi ställer frågorna till Ulf Johansson, maskinreparatör på Skånemejerier i Kristianstad och aktiv i Kommunistiska Partiet.

– Som jag kan se är det här bara en logisk följd av kapitalismens sätt att fungera, där utvecklingen hela tiden går mot större och större anläggningar och där arbetet blir allt mer mekaniserat.

– Både för bönderna och för oss som arbetar måste det här innebära mer och hårdare kapitalism. Skuldbördan till bankerna fördubblas, vilket väl ger ökad press på både mjölkleverantörerna och oss anställda.

Ulf Johansson säger att den hårda konkurrensen från multinationella Arla och att företagen blivit alltmer beroende av de stora grossistföretagen inom handeln är två avgörande anledningar till försäljningen.

– Före EU-medlemskapet 1994 var det en uppdelning där de olika mejerierna ansvarade för olika landsändar, men distributionen var gemensam. Det förbjöds när det skulle råda fri konkurrens.

– Lägg till de enorma reklamkostnader som krävs idag för att kunna göra sig gällande på marknaden. Ett litet företag klarar inte det. Senast tog Arla över Milkos anläggningar till vrakpris och sparkar ut hundratals mejeriarbetare till arbetslöshetskön.

Ulf Johansson hoppas att Skånemejeriers anläggningar kommer att vara i fortsatt drift med de nya ägarna, vilket inte varit lika säkert om den nya ägaren hade hetat Arla. Han och jobbarkompisarna hoppas att ägarbytet kommer att innebära att eftersatta investeringar genomförs.

– Vi har ju haft bekymret att ägarna varit samma som råvaruleverantörerna som plockat ut så mycket vinst som möjligt ur företaget vilket gjort att investeringarna blivit lidande.

Å andra sidan, påpekar han, med större investeringar ökar kraven på vinster vilket riskerar att innebära hårdare rationaliseringar.

– Vi som jobbar har idag tyvärr ingen facklig styrka, det är bara att hänga på och hoppas på ägarnas välvilja, vi är helt i händerna på kapitalet på det viset.

– En vettigare lösning hade varit en verkligt kooperativ drift, det vill säga att bönder och arbetare drev verksamheten tillsammans.

Ulf Johansson säger att det skulle vara bra för bönderna som skulle kunna dela på jobbet och arbeta normala arbetsdagar och ha semester, och arbetarna skulle kunna vara med och påverka och utveckla produktionen.

– Det är så vi kommunister vill ha det, ett samhälle med en demokratiskt styrd produktion utan vinstintresse.

• Du nämnde tidigare EU-medlemskapet. Hur har det påverkat mejeribranschen?
– Framförallt så har importen ökat av varor som dumpas till låga priser på den svenska marknaden. Det var ingen märkbar import av mejeriprodukter före EU-medlemskapet men det har ökat enormt på bekostnad av det svenska jordbruket.

Från att historiskt ha bedrivits i mellanbygder, som inte lämpar sig för spannmålsodling, har den svenska mjölkproduktionen idag flyttat till de stora slättlandskapen. För att hävda sig i konkurrensen är det stordrift som gäller, och många bönder väljer att mata boskapen med billigt sojafoder importerat från Brasilien och andra länder i Sydamerika.

– Det är vansinnigt ur klimatsynpunkt och det drabbar fattiga människor som inte klarar sin försörjning i de länderna, säger Ulf Johansson.

– Hade fodret istället hämtats på plats i Sverige som man gjorde förr i tiden i mellanbygderna så blir det ingen klimatpåverkan utan naturen används som den är.

• Hur ser du på framtiden för den svenska livsmedelsindustrin, kan den överleva eller kommer den att konkurreras ut?
– Vi har det klimat vi har och det ger de förutsättningarna att odla som vi har, vilket ger högre råvarukostnader i Sverige. Dess- utom längre transporter och vi har något större krav på djurhållningen. Så om vi inte flyttar Sverige söderut och skapar större slättbygder har jag svårt att se en svensk livsmedelsindustri på marknadens villkor med fri import.

– Men ska verkligen girigheten göra att skogen breder ut sig över hela Sverige? Istället måste produktionen av livsmedel bestämmas av det gemensamma bästa.