Hårda straff efter stålarbetarstrejk

Allt tuffare tag mot protesterande greker

Publicerad 23 april 2014
Stålarbetarstrejken skrämmer den grekiska överheten. Strejkledarna har nu dömts till fängelse.
Stålarbetarstrejken skrämmer den grekiska överheten. Strejkledarna har nu dömts till fängelse.

Det ekonomiska stålbadet i Grekland kombineras med ökad repression mot alla former av protestyttringar. Nyligen dömdes ledarna för den nio månader långa stålarbetarstrejken till hårda fängelsestraff.

Bilder

”Grekland är som ett helvete för arbetarna. Situationen är okontrollerbar. Vi stålarbetare har utsetts till försöksdjur för hur långt man kan gå med nedskärningarna. I nuläget får alla stryk. Det är en tidsfråga innan helvetet bryter loss i hela EU.”

Giorgios Sifonios, ordförande för Stålarbetarfacket vid Elliniki Halivurjia

Onsdag 9 april kom beskedet att 24 stålarbetare dömts till fängelse i 21 till 23 månader. De dömda var ledande i den 272 dagar långa strejken vid stålverket Elliniki Halivurjia utanför Aten 2011-2012.

Det brott som de dömts för är att de påstås ha hindrat arbetarna att återgå i jobb direkt efter att strejken förklarats olaglig.

Stålarbetarstrejken inleddes i oktober 2011 i protest mot massavskedanden och lönesänkningar. Strejken fick stor uppmärksamhet i Grekland men också bland kämpande arbetare i andra länder.

Tack vare enigheten bland arbetarna och solidariteten utifrån lyckades de hålla ut i nio månader. I Sverige samlade Kommunistiska Partiet genom Proletären in över 200 000 kronor till de strejkande.

I ett land utan strejkkassor var detta stöd och andra bidrag nödvändiga för att stålarbetarna och deras familjer skulle ha mat på bordet och värme i sina hem.

I juli 2012 röstade stålarbetarna på ett stormöte för att återgå i arbete. Detta beslut togs trots att alla avskedade inte återfått jobben, och trots att frågan om lönesänkningarna endast bordlagts.

Arbetarna valde ett gemensamt och ordnat återtåg efter en kraftig upptrappning från myndigheternas sida, där strejken hade förklarats olaglig och polisstyrkor gått till våldsam attack på arbetarna. Men viktigt är att de inte gick tillbaka i arbete när myndigheterna krävde det, utan först efter att de själva diskuterat och röstat för det.

”En del menar att vi inte vann något i slutändan. Men jag tror faktiskt att vi gjorde det. Solidariteten mellan oss arbetare stärktes, vilket var den största segern. Vi lärde oss också vilka som var våra allierade och vilka som var våra fiender. Tack vare det står vi nu redo att fortsätta kampen”, sade stålarbetaren Stavros Flovos till Proletären efter att strejken avslutats.

Att 24 stålarbetare nästan två år senare döms till långa fängelsestraff vittnar om strejkens stora betydelse för den grekiska arbetarklassen.

Den kommunistpartiet närstående fackliga fronten PAME kallar domen för oacceptabel och ett bevis för att rättsapparaten agerar till borgarklassens försvar. Domen ska också, menar PAME, ses som ett försök att skrämma arbetare till tystnad så att de inte ens vågar tänka tanken att kämpa för sin rätt.

Fängelsestraffen för strejkledarna är bara ett i raden av repressiva åtgärder för att lättare kunna genomdriva den folkfientliga politik som dikteras av EU och IMF. Under de senaste åren har många strejker förklarats olagliga, protester förbjudits och polis tagit till våld mot de som vägrat lyda.

Repressionen är något den grekiska överhetens uppbackare tiger om. När Tysklands förbundskansler Angela Merkel besökte Grekland kort efter att domen meddelats talade hon istället optimistiskt om landets stora möjligheter för framtiden.

Glädjande är att det grekiska folket trots förtryck och hot inte låtit sig skrämmas till tystnad.

Den 9 april, samma dag som stålarbetarna dömdes till fängelse, genomfördes den senaste generalstrejken. Den radikala fackliga fronten PAME organiserade strejkdemonstrationer på 60 orter i landet.

Motståndet mot det ekonomiska stålbad, som fört med sig skyhög arbetslöshet och växande otrygghet och fattigdom, lever vidare.