Medieintresset för Hamnarbetarförbundets presskonferens idag var stort. Det berodde troligen på Transportarbetareförbundets utspel från igår kväll, där de framförde sin tolkning av den rådande situationen: Att Hamnarbetarförbundet ska teckna hängavtal på Transports avtal för att på sikt gå upp i Transport. Upplösa Hamnarbetarförbundet helt enkelt.
En och annan hamn-vd som också letat sig till presskonferensen fick besviket konstatera att Transport haft fullständigt fel.
Erik Helgeson från HF:s förbundsstyrelse höll i presskonferensen och bekräftade att det har förts samtal mellan de två förbunden och LO. Men för Hamnarbetarförbundet är det otänkbart att binda sig vid fredsplikt i ett avtal de inte har möjlighet att påverka innehållet i.
Därför avfärdar Hamnarbetarförbundet det förslag som LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och LO/TCO Rättsskydds Dan Holke skickat till förbundet.
Förslaget innebär också, enligt Hamnarbetarförbundets förbundsstyrelse, att de skulle tvingas att upplösa sig själv och gå in i Transport eftersom Transport inte är beredda att tillåta den medlemsdemokrati som råder i Hamnarbetarförbundet.
Josef Völgyi, förtroendevald i avdelning 1 i Stockholm, är inne på samma spår.
– Visst kan vi gå samman men då ska det vara på lika villkor, och vi ska få behålla vår direktdemokrati. Att våra förtroendevalda själva jobbar i hamnen är också en viktig princip som vi måste hålla fast vid.
En del av presskonferensen handlade om arbetsköparförbundet Sveriges Hamnars policy, som Proletären tidigare skrivit om, och som nu håller på att implementeras i alla hamnar i Sverige.
Policyn går ut på att Hamnarbetarförbundets valda skyddsombud inte längre erkänns av arbetsköparna, och att förbundet utestängs från all samverkan i arbetsmiljöarbetet. Hamnarbetarförbundet får inte heller godkänt betald facklig tid för sina valda företrädare, man kommer inte kallas till förhandlingar, och man har inte längre tillgång till några fackliga lokaler inne på hamnområdena.
Hamnarbetarförbundets förbundsstyrelse tolkar policyn som en provokation för att få hamnarbetarna att gå ut i konflikt. Något som, enligt Erik Helgeson, inte kommer att hända:
– Det finns ingen anledning att låta motparten bestämma hur och när vi ska slåss för att bli en fullvärdig avtalspart.
Josef Völgyi delar Erik Helgesons oro.
– Det här är väldigt allvarligt. Vi arbetar i en farlig miljö och jag är orolig. I värsta fall kommer det här att kosta människoliv.
