Kommentar: Ännu ett nyliberalt stålbad väntar Ukraina
I krig är det alltid folket som drabbas värst. Ukrainarna hotas av ryska bomber från öst och ett nyliberalt stålbad från väst. "Öppna upp marknaden" är det internationella kapitalets uppmaning till ett krigshärjat Ukraina.
Rusande skulder, ökad fattigdom och en inflation på över 20 procent. Ukrainas folk lider av mer än bara bomber och kulor under kriget. Det internationella kapitalet svärmar som gamar kring resterna av den ukrainska samhällskroppen.
Den ukrainska ekonomin var skakig långt före kriget. I början av 1990-talet, då levnadsstandarden gick i botten i samtliga före detta realsocialistiska länder, var Ukraina ett av de länder som drabbades hårdast och är det enda av länderna som aldrig återhämtat BNP per capita (PPP) som landet hade före Sovjetunionens upplösning. Det är inte bara i förhållande till sina grannar som Ukrainas ekonomi har presterat dåligt, mellan 1990 och 2017 hade Ukraina femte lägst BNP-tillväxt per capita i världen och kriget har gjort det ännu värre.
Ukrainas BNP kan enligt prognoser krympa med mellan 30 och 45 procent i år. Arbetslösheten är uppe på 35 procent och enligt The Guardian så har fattigdomen ökat från två procent till 21 procent sedan invasionen den 24 februari.
Ukraina har under lång tid slitits mellan ryskt och västligt kapital. Maidan-kuppen 2014 blev ett definitiv ställningstagande. Tidigare hade Ukraina lånat friskt från Ryssland men ställde efter kuppen in alla betalningar. Ukraina är fortfarande skyldigt Ryssland 3 miljarder dollar, motsvarade tio procent av Ukrainas valutareserver.
Ukraina vände sig istället mot väst och Internationella valutafonden (IMF). Och sedan kuppen har landet tagit flera lån – och som vanligt innefattar sådana lån vissa politiska förpliktelser. I sitt första lånepaket krävde IMF att Ukraina skär ner på pensioner och antalet offentligt anställda och deras löner samt slopar delar av de statliga energisubventionerna, vilket ledde till att el-och gas räkningarna ökade med 50 procent.
Enligt nationalekonomen Michael Roberts har andelen av BNP som Ukrainska staten spenderar på arbetslöshetsersättningar, socialt stöd och pensioner minskat från från 20 till 12 procent mellan 2014 till idag.
2020 tog Ukraina ytterligare ett lån från IMF. 5 miljarder dollar i ett program som skulle pågå under 18 månader. Som motkrav skulle Ukraina öka privatiseringen i banksektorn och statliga företag och öppna upp det ukrainska jordbruket för världsmarknaden; med motiveringen att det skulle minska korruptionen och öka intresset från utländska investerare.
Ukraina har 41 miljoner hektar odlingsbar mark – lika mycket som Sveriges totala landyta – och ungefär en fjärdedel av världens ”svartjord” eller tjernozem, en speciell sorts jord med mycket goda odlingsegenskaper. Under 90-talets privatiseringsvåg och efter rekommendationer från IMF såldes statlig jordbruksmark ut till bönderna. Men under den ekonomiska krisen som följde sålde småbönderna av sina odlingslotter till de de större bönderna och ägarkoncentrationen ökade. För att förhindra framväxten av en oligarki antogs en lag 2001 som förhindrade försäljning av statlig mark och kraftiga begränsningar i möjligheten att sälja och köpa privatägd jordbruksmark. Ungefär 10 miljoner hektar har varit statligt ägt i Ukraina.
De resterande 30 miljoner hektaren ägs av runt sju miljoner privata jordägare. På grund av den kraftiga korruptionen i landet har en del mark sålts ändå, uppskattningsvis kontrollerar multinationella företag mellan tre och sex miljoner hektar.
Förutom IMF så har USA försökt bryta upp regelverket kring jordägande genom blanda annat organisationen USAID, som driver projektet Agriculture Growing Rural Opportunities (AGRO) och Världsbanken. Efter IMF-lånet 2020 hävde Zelenskyj-regeringen förbudet mot försäljning av statligt ägd jordbruksmark – trots att opinionsundersökningar pekade på att en majoritet av ukrainarna ville behålla förbudet.
Och nu är Ukraina, vars statsbudget har hål på fem miljarder i månaden, i desperat behov av nya lån. Riksbankschef Kyrylo Shevchenko har pratat om ett gigantiskt låneprogram på 15-20 miljarder dollar, andra ministrar har pratat om ett mindre lån på 5 miljarder dollar som skulle kunna hjälpa Ukraina att låna mer pengar av andra aktörer.
Lånen har inte gått igenom än så villkoren är inte klara, men den första september var en ukrainsk delegation på ett första möte med IMF i Washington varifrån inget konkret har läckt ut.
Volodymyr Zelenskyj skrev en ledarkrönika i Wall Street Journal i början av september med rubriken ”Investera i Ukrainas framtid”, där han lanserade Ukrainas regeringsprojekt för att locka utländska investerare, #AdvantageUkraine. Investeringar i Ukraina beskrivs som ”den största möjligheten sedan Andra världskriget”. Dagen efter fick han äran att symboliskt ringa i klockan som öppnar New York-börsen.
Förutom privatiseringar och liberaliseringen av jordbruket har Zelenskyj-regeringen velat göra landet mer attraktivt för utländska investeringar genom att slopa bolagsskatten i upp till 10 år och luckra upp arbetsrätten. I somras klubbas två lagar igenom. En som innebär att anställda på företag med färre än 250 anställda blir helt undantagna fackliga kollektivavtal och tvingas förhandla individuellt med sin arbetsköpare. Det innebär att uppemot 70 procent av den ukrainska arbetsstyrkan kan undantas sina fackliga rättigheter att kollektivt förhandla. Regeringen har målat upp det som ett stöd till företagen under kriget, men de försökte få igenom lagen redan 2021 och det var tack vare fackförbunden som det antogs ett tillägg om att lagen endast skulle gälla under undantagstillstånd. Den andra lagen möjliggör för företag att anställa på 0-timmars kontrakt.
Förutom privatiseringar och liberaliseringen av jordbruket har Zelenskyj-regeringen velat göra landet mer attraktivt för utländska investeringar genom att slopa bolagsskatten i upp till 10 år och luckra upp arbetsrätten.
Vilka politiska förändringar Ukraina behöver göra för ytterligare lån från väst vet vi inte ännu. Men ett möte i Lugano, Schewiz den 4-5 juli i år ger en fingervisning. Där möttes bland andra Lizz Truss – nu premiärminister i Storbritannien, EU-kommisonens ordförande Ursula Von der Leyen, representanter från Nato, IMF och Världsbanken och ett 40-tal andra höga tjänstemän från lika många länder med Ukrainas president och högsta ministrar för att diskutera Ukrainas ekonomiska framtid. Föga förvånande kom konferensen fram till att Ukraina bland annat behöver ”stärka marknadsekonomin”, fortsätta privatisera, fortsätta liberaliseringen av jordbruket och finansmarknaden och öppna upp sig mot EU:s inre marknad.