Driva HVB-hem – evig vinstmaskin för kriminella
Trots att larmrapporterna har stått som spön i backen i flera år, har Stockholms kommun fortsatt att låta kriminella aktörer driva kommunens HVB-verksamhet. Först nu reagerar den ansvarige politikern.
Efter skarp och långvarig kritik om missförhållanden och ekonomisk brottslighet lovar Stockholms kommun nu att skärpa tillsynen av HVB-verksamheten i staden. Den ansvarige politikern är socialborgarrådet Jan Jönsson (L). Han väljer att klä sig i säck och aska:
– Jag är oerhört självkritisk. Det handlar om företag som har personer kopplade till organiserad brottslighet antingen i styrelserna eller i ägarstrukturerna. Man har inte gett den vård vi beställt och som barnen behöver, säger Jan Jönsson.
De privata bolagen har bedrivit verksamhet inom HVB-sektorn i 40 år. Det var 1982 som den borgerliga regeringen under Torbjörn Fälldin (C) förändrade socialtjänstlagen och därmed öppnade upp för en privatisering av HVB-verksamheten. Chef för Socialdepartementet då var centerpartisten Karin Söder. Privatiseringen av HVB-verksamheten har sedan fortsatt under både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.
För 40 år sedan drevs bara fyra procent av HVB-verksamheten i privat regi, och då i huvudsak av ideellt arbetande huvudmän. Idag är närmare 80 procent av verksamheten privat och bara cirka 20 procent drivs av kommuner eller kommunala bolag och en liten andel av ideella organisationer.
Under åren har också Ivo:s inspektionsplikt över HVB-hemmen, som tidigare legat på Socialstyrelsen, minskat successivt.
Enligt siffror från Stockholms stad var totalt 2.044 barn och unga vid någon tidpunkt under år 2020 placerade i HVB-hem, Hem för vård eller boende. Stockholms socialtjänst tog emot drygt 35.000 orosanmälningar och inledde drygt 20.000 utredningar.
HVB-verksamheten har blivit en lönsam bransch för kriminella aktörer och grupper. Det finns pengar att hämta: kommunerna betalar mellan 2.000 och upp till 22.000 kronor för en plats på ett HVB-hem – per dygn. Tommy Lundström och Marie Sallnäs, båda professorer i socialt arbete vid Stockholms universitet, slår i artikeln HVB för barn och unga – en evig vinstmaskin (Kultur & Samhälle 2019) fast att avkastningen på satsat kapital i verksamheten gått upp och ner, men att den kommer att stabiliseras på runt 20 procent.
Trots att rapporterna haglat tätt om missförhållandena på HVB-hemmen i landet, och främst i Stockholm, är allt en nyhet för det liberala socialborgarrådet. Jan Jönsson har ingen förklaring till varför kommunen inte agerat tidigare mot den organiserade kriminalitet som drivit HVB-verksamheten.
– För oss är det nytt med de kriminella aktörerna i den här branschen. Vad gäller att barn och unga far illa på våra institutioner så är det egentligen helt obegripligt att vi inte ställt tydligare krav tidigare, säger Jönsson till SVT. Jag är oerhört självkritisk, inte minst för att jag själv sett de här barnen när jag jobbade som rektor.
Men Jan Jönsson har konsekvent ignorerat varningarna. Det är istället media som grävt fram hur HVB-hemmet skötts. Dagens Nyheter har publicerat flera artiklar. Proletären har också tagit upp ämnet.
– I vissa fall har detta gett effekten att barn med brottslig bakgrund tillåtits fortsätta med kriminalitet under placeringstiden, säger Jan Jönsson. Vi har sett detta i andra välfärdsområden, vi har fått en del tips och media har varit duktiga på att avslöja ett antal väldigt hemska fall.