Försiktig kritik mot abortutredningen

Den 4 februari presenterade regeringens utredare Inga-Maj Andersson ett betänkande om förändringar i abortlagstiftningen. Förslagen syftar till att anpassa lagen till medicinsk utveckling, tydliggöra rätten till abort och framhäva vårdens skyldigheter att snabbt tillhandahålla abort. Förändringarna innebär inga nya krav på vården eller utökade rättigheter för individen, och föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utredningen föreslår att ordet ”kvinna” ersätts med ”den som är gravid”, för att inkludera alla som kan bli gravida och har rätt till abort. Förslaget har väckt reaktioner från flera håll och många är kritiska till ändringen. 

Sveriges kvinnoorganisationer påpekar att omskrivningen osynliggör kvinnors roll i reproduktionen och kvinnors särskilda utsatthet. De menar att abortlagen handlar om kvinnor och att det finns andra sätt att göra lagen mer inkluderande utan att exkludera kvinnor.

Den 27 februari svarade Tidöpartierna på reaktionerna med ett uttalande om att de förstår oron för vad förändringen skulle innebära för kvinnors jämställdhet – och att de redan nu är överens om att inte gå vidare med förslaget om att ersätta ordet kvinna i abortlagen.

Det är bra att ”kvinna” står kvar i lagen, och att kvinnor inte osynliggörs i lagtexten.

Utredningen föreslår att kravet på att abort ska utföras på en sjukvårdsinrättning tas bort. Detta möjliggör att hela den medicinska aborten kan genomföras i hemmet med hjälp av telemedicin. Hemabort presenteras som en frihet för den gravida, med ökad tillgänglighet för de som har svårt att besöka en vårdmottagning. Utredningen bedömer att riskerna med hemaborter och telemedicin är små och redan förekommer när aborter avslutas i hemmet. 

Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (Roks) kritiserar att utredningen saknar en konsekvensanalys om hur hemabort kan användas av män för att kontrollera kvinnans kropp och reproduktion. Forskning visar att mäns våld mot kvinnor ofta eskalerar under graviditeten, vilket inte har beaktats i utredningen.

Utredningen betonar rätten att själv välja behandlingsalternativ för sin abort, inklusive att få vara på en vårdinrättning under hela processen. Inga ytterligare åtgärder föreslås för att säkerställa denna rättighet, utan hänvisning görs till patientlagen.

Lagen ska inte specificera vilka yrkeskategorier som får utföra aborter, bestämmelsen om att endast läkare får utföra abort ska tas bort. Detta innebär att barnmorskor kan få ett större formellt ansvar i abortvården men abortverksamheten måste fortfarande ha tillgång till läkare, antingen genom anställning eller avtal med regionen. 

Vårdförbundet stödjer förslaget, barnmorskor har redan ett stort ansvar och arbetar ofta självständigt med tidiga medicinska aborter. De anser att barnmorskor har tillräcklig kompetens för att ta hela ansvaret för medicinska aborter, inklusive ordinationer och förskrivningar.