Hjälplinjen mot självmord läggs ner
Förra året tog 1.268 människor i Sverige sina egna liv. Vid årskiftet stänger den största hjälplinjen för folk med självmordstankar. Ansvaret läggs på redan hårt ansträngda ideella krafter.
Den nationella Hjälplinjen, som givit stöd åt människor med självmordstankar, stänger vid årskiftet. Enligt Hjälplinjens huvudman Sveriges kommuner och regioner (SKR, tidigare SKL) ska regionerna ta över verksamheten.
I huvudstaden säger Region Stockholm, som just nu under moderat ledning är i full gång med att rusta ner sjukvården i länet, blankt nej och hänvisar istället till psykakuter, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och vårdcentralerna, de allra flesta i privat regi.
Ansvaret läggs nu tyngre på Självmordslinjen, en verksamhet driven av ideella stiftelsen Mind.
– Det finns inga resurser inom vården, och väntetiderna är för långa, konstaterar Minds verksamhetsansvarige Johanna Nordin.
Förra året såg 1.268 människor i Sverige ingen annan utväg än att ta sina liv. Den siffran kan jämföras med antalet döda i trafiken: 325. Under 2018 tog Mind emot 31.000 samtal, de flesta från unga vuxna. Nyligen fick Mind ett tillskott på 30 miljoner kronor över tre år från Tim Bergling Foundation, den fond som satts upp till minne av artisten Avicii som tog sitt liv i april 2018.
– Idag kan vi ta emot ett av tio samtal. Så hur blir det då när nationella Hjälplinjen stänger? Vi har fortfarande en utmaning att hantera verksamheten på dagtid, från sex på morgonen till midnatt. De här pengarna är öronmärkta så att vi ska kunna hålla öppet också nattetid, säger Minds generalsekreterare Karin Schultz till Proletären.
– Pengarna innebär att vi kommer att kunna ta emot några extra samtal, men vi missar ändå alldeles för många. Medmänskliga samtal behövs; människor behöver vägledning och stöd ibland. Vi ser ett stort behov av det i samhället.