Yrkesprogram och lärlingsutbildningar som inte ger behörighet till högskola. Så vill högerregeringen segregera gymnasieskolan.
Efter bara ett par månader vid makten lämnade högerregeringen direktiv till en utredning om en ny gymnasieskola.
I direktiven framgår det tydligt att regeringen vill skapa en segregerad gymnasieutbildning där barn till arbetare hänvisas till lärlingsprogram och yrkesutbildningar, vilka inte kommer att ge behörighet till universitet och högskola.
Regeringen slår fast att de 17 nuvarande nationella programmen inom gymnasieskolan, som alla ger högskolebehörighet, skall bytas ut mot tre olika huvudinriktningar: Studieförberedande program för dem som planerar att läsa vidare på universitet eller högskola, yrkesförberedande program samt lärlingsutbildningar.
”Fallenhet”
Regeringen menar att dagens system där alla gymnasieelever ”tvingas” läsa in grundläggande behörighet till högskolan, är felaktigt eftersom inte tillräckligt många blir godkända i kärnämnena.
Vissa ungdomar, läs arbetarbarn, har inte ”fallenhet” för teoretiska studier och ska enligt regeringen slippa denna börda. Vilket också innebär att de redan vid femton års ålder riskerar att slussas in i en återvändsgränd där vägen till framtida högskolestudier är stängd.
I kombination med de omfattande nedskärningarna inom den gymnasiala vuxenutbildningen ger detta en tidig uppdelning efter klass, där de ungdomar som har studievana föräldrar blir vinnarna.
Högerregeringen vill dessutom skynda på utsållningen genom att höja kraven för behörighet, både till studieförberedande gymnasieutbildning och till högskolestudier.
Lärlingsutbildning
För de elever som väljer yrkesförberedande program kommer fokus att ligga på programmets karaktärs- och yrkesämnen. Företag som tar emot praktikanter ska kunna få ekonomisk ersättning. På lärlingsutbildningen ska huvuddelen av utbildningen vara förlagd till en arbetsplats.
Det är uppenbart att högerregeringen ser gymnasieutbildningen enbart som en plantskola för framtida arbetskraft, där arbetarbarnen så snabbt och billigt som möjligt ska bli redo att tjäna kapitalet.
Men i dagens komplicerade samhälle måste en gymnasieutbildning ha fler funktioner än så. Unga människor behöver kunskaper för att kunna utvecklas till fungerande och aktiva samhällsmedlemmar. En än mer segregerad gymnasieutbildning skulle därför utgöra både ett rättvise- och ett demokratiproblem.
I direktiven för den pågående utredningen om en ny gymnasieskola passar regeringen också på att lyfta in begreppet entreprenörskap. ”Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ge elever kunskaper om entreprenörskap. I dag sätts ofta likheter mellan anställning och arbete. Alltför få överväger ens tanken att skapa sig ett arbete genom att starta eget företag.”
Veta sin plats
Se där högerregeringens vision om utbildningssystemet i det nyliberala klassamhället. Gallra tidigt ut de medelklassbarn som ska fortsätta till högre studier och låt arbetarbarnen veta sin plats. Ge dem dessutom en F-skattesedel så att lönerna enbart bestäms av efterfrågan.
LISA ENGSTRÖM & JENNY TEDJEZA
Proletären 36, 2007
