Kostnaderna för hyrpersonal inom vården ökar med 727 miljoner
Samtidigt som kostnaderna för fast vårdpersonal i Sveriges regioner sjunker så ökar kostnaderna för hyrpersonal. I längden riskerar detta att skada utsatta patientgrupper. "Den jämlika vården försvinner mer och mer", säger läkaren Stella Cizinsky.
Kostnaden för hyrpersonal inom regional sjukvård fortsätter att öka i landet, enligt SKR. Under första halvan av 2022 ökade den med 26 procent (727 miljoner kronor) jämfört med samma period föregående år.
Det betyder att Sveriges samtliga regioner noterade ett rekord på 3,5 miljarder kronor för hyrpersonal, bara under ett halvår. Samtidigt har kostnaden för den fasta personalen sjunkit med 180 miljoner.
Stella Cizinsky jobbar som verksamhetschef på Örebro universitetssjukhus. Hon menar att sjukvårdsbemanningens problem inte bara kan ses i siffror. Om trenden fortsätter riskerar fler och fler patienter att mötas av en vård där personalkontinuiteten försvunnit.
– Vi pratar mycket om en jämlik vård, men det blir allt mindre realitet bakom uttrycket. Människor med en lägre socioekonomisk status, äldre och multisjuka får oftast sämst kontinuitet inom vården och träffar i större utsträckning bemanningsläkare i primärvården. De som har förmågan att navigera i ett komplext system, som är skapat av en defekt organisation, har inga problem att hitta rätt och få en bra vård, säger Stella Cizinsky till Proletären.
Hon menar också att det kan finnas ett stort mörkertal i siffrorna från SKR.
– Man har mer eller mindre möjlighet att mörka statistiken, genom att kalla hyrpersonalen för konsulter, timanställda, kösatsningar, tjänsteköp, operationslag eller något annat fantasifullt.
I hopp om att motarbeta kostnaderna har SKR nyligen infört en nationell upphandling för all hyrpersonal. Enligt denna ska det finnas ett fast timpris över hela landet. Avtalet gör dock en uppdelning mellan mer avlägsna regioner och storstadsregioner, där de förstnämnda får erbjuda mer i lön för att locka till sig hyrpersonal.
Stella Cizinsky menar att SKR:s upphandling inte går till botten med problemet och att upphandlingen snarare legitimerar en redan nationell orimlighet. I skottgluggen för hennes kritik finns problemen med att hyrpersonal inte tar samma ansvar för patienter och verksamhet som fast personal.
– Det enda sjukvårdssystemet i världen som avstår från kontinuitet på arbetsplatsen, ansvar för organisationsutveckling, utbildning och medicinsk utveckling är Sveriges. Med tanke på att SKR i över ett decennium pratat om att fasa ut bemanningen inom vården så är upphandlingen en djup inkonsekvens.
Att bemanningskostnaderna ökar år efter år borde rimligtvis betyda att det finns ett större behov av fast personal inom vården. Men enligt Stella Cizinsky är det en förenklad bild av situationen.
– Sverige passerade nyligen 50.000 legitimerade läkare under 65 år. Per capita är detta en hög nivå. Liknande siffror finns för antalet sjuksköterskor och barnmorskor. Vi behöver inte anställa fler. Vi behöver låta de anställda arbeta verksamhetsnära och på rätt sätt. Byråkratin måste minska och makten över vardagsarbetet bör ligga där ansvaret finns, i den patientnära vården.
Något som också påverkar utvecklingen är de ekonomiska incitamenten hos bemanningsbolagen som är intresserade av att hyra ut så mycket personal som möjligt. Ofta består ledningen i dessa företag av personer utan någon som helst medicinsk kunskap (se Proletärens granskning om bemanningen i VGR).
– Bemanningsfirmornas ansvar som arbetsgivare för legitimerad sjukvårdspersonal kan inte uppfylla kraven på anmälningsplikt som finns i sjukvården.
– Om en olämplig person finns i vår verksamhet så skall jag rapportera det till Ivo. Det kan handla om allvarlig psykisk sjukdom, missbruk, bristande utbildning, kriminalitet eller annat. Denna kontroll försvinner i bemanningsfirmorna, och tyvärr även i de mindre verksamheter som styrs av pressade chefer som mest tänker på att täppa till luckorna i schemat.
Det finns flera exempel där bemanningsföretag inte informerat om hyrläkares tidigare Ivo-anmälningar eller klagomål. Dessa hyrläkare kan sedan kastas runt mellan regionerna som i hela havet stormar, och samtidigt tjäna enorma summor åt sig själv och bemanningsföretagen.
Stella Cizinsky menar att systemet riskerar att urholka medborgarnas förtroende för sjukvården.
– Lägsta accepterade nivå hos medarbetare har sjunkit, och vi accepterar sjukvårdspersonal som har mycket grund eller till och med obefintlig kunskap om vanliga folksjukdomar. Läkargruppen behöver protestera mot denna utveckling. Annars riskerar vi att tappa legitimitet hos befolkningen.