Krigslagar i Ukraina: Kris i Kertjsundet kom lägligt för Porosjenko

En konfrontation mellan ukrainska och ryska örlogsfartyg i Kertjsundet har ökat spänningarna mellan Ryssland och Ukraina. Konfrontationen uppstod när tre ukrainska fartyg försökte passera den nya bron över Kertjsundet som binder ihop Krimhalvön med ryska fastlandet.

Enligt ryska myndigheter saknade de ukrainska fartygen tillstånd att passera ryska vatten och vägrade svara på uppmaningen att ansöka om tillstånd. Ukrainska myndigheter förnekar att fartygen brutit mot några regler. De ukrainska fartygen stoppades och tvingades in till Kertjs hamn. Ukrainska myndigheter hävdar också att ryska kustbevakningen öppnat eld mot dem.

Ukrainas president Petro Porosjenko svarade genom att samla Nationella säkerhets- och försvarsrådet och deklarera undantagstillstånd och krigslagar i landet. Från början gällde det under 60 dagar, vilket sedan ändrades till 30 dagar. Vidare bad Porosjenko om hjälp från USA och EU mot det han kallar en rysk aggression.

Hjälpen kom snabbt. USA och EU uttalade sig mot Ryssland, hotade med nya sanktioner och ställde krav på att släppa de beslagtagna fartygen. Samtidigt kallade Ryssland FN:s säkerhetsråd till möte om händelserna vid Kertjsunder.

Krigslagar, i ett land med enorm arbetslöshet, på gränsen till ekonomisk kollaps, där priserna på livsmedel, hyror, el och värme stiger allt högre, kommer att sätta mer press på den ukrainska befolkningen. Fler unga män kommer att kallas in till militären.

Den 31 mars är det presidentval i Ukraina. Stödet för Porosjenko minskar för varje dag och Julia Timosjenko ser en chans att bli Ukrainas nästa president. Porosjenko måste få upp siffrorna och kan nu upphöja sig till nationens försvarare. Krisen i Kertjsundet kom som på beställning.