Matjättens vinstrecept – höjda priser och låga löner
Tre av tio handelsanställda har löner som placerar dem under fattigdomsgränsen. Samtidigt väntas branschjätten Axfood nu dela ut 1,9 miljarder kronor till bolagets aktieägare.

Tre av tio butiksanställda lever under fattigdomsgränsen. En aktuell rapport från Handelsfacket visar att den faktiska genomsnittslönen för en butiksanställd ligger på 16.200 kronor efter skatt. Enligt Konsumentverket behövs minst 19.200 kronor efter skatt för att täcka de grundläggande utgifterna för en ensamstående person med eget boende.
Handels kräver löneökningar enligt det så kallade märket: de adderas upp till 1.300 kronor i månaden för en heltidsanställd plus en extra semesterdag och fler timmar för deltidsarbetarna. Men inte ens med den löneökningen kommer de handelsanställda upp i en anständig lönenivå.
Zolie Elf Åhs som är ordförande för Willys Handelsklubb i Stockholm, och Lena Ericsson som är klubbordförande på Julas lager i Skara, säger till tidningen Handelsnytt att kraven på 1.300 kronor för både butiks- och lageranställda är alldeles för lågt. En strejk är en väg att gå för att få upp lönerna.
– Om man ser på matpriserna och hyrorna så hänger ju inte lönen med alls, säger Lena Ericsson. Facket måste stå upp för sina krav och, inte minst när det gäller lönen. Vi hör ju till de större arbetsplatserna i avdelningen och vi är absolut redo att stå upp för en strejk. Nu måste vi visa att vi menar allvar.
Men arbetsgivarorganisationen Svensk Handel, där livsmedelsjätten Axfood är medlem, tycker att de som arbetar i butiker och på branschens lager i själva verket har för höga löner.
2023 hade Axfood en nettoomsättning på 81,1 miljarder kronor, den bästa siffran i bolagets historia. Vinsten för koncernen landade på 3,35 miljarder kronor.
I Axfoodkedjan ingår på butikssidan Willys, Hemköp, Tempo, Citygross, Handlar’n, Eurocash, Matöppet och Apohem med inriktning på hälsa och skönhetsvård, Dagab på lager- och transportsidan och Snabbgross som vänder sig mot restaurangerna samt restuarang- och saluhallskedjan Urban Deli.
Samtidigt som cheferna skott sig har de anställdas löner halkat efter. Enligt statistik från Handels är deltid den vanligaste anställningsformen i branschen. 76 procent av kvinnorna och 61 procent av männen i handeln jobbar deltid.
Kraven på full tid eller åtminstone utbyggd deltid, finns med i Handels avtalskrav. 76 procent av dem som jobbar mellan halvtid och 29 timmar i veckan vill jobba mer. Två timmar mer skulle innebär en lönehöjning på 1.520 kronor i månaden.
Denna vecka valde tiotusentals svenskar att bojkotta stora aktörer på livsmedelsmarknaden som Axfood och dess butiker på grund av de kraftigt höjda matpriserna. Samtidigt som personalens löner hållits tillbaka när bolaget hänvisar till ”osäkerhet i ekonomin beroende på omvärldsläget” har de prisökningarna givit livsmedelsbolagens chefer jättevinster.
I rapporten konstaterar Handelsanställdas förbund att mellan 2020 och 2023 ökade vd-lönerna i handeln i genomsnitt med 10,1 procent per år. Det motsvarar en löneökning på 46.000 kr i månaden. Under samma period kunde butiksarbetare med heltidsjobb räkna in en lönehöjning på 878 kronor i månaden.
I genomsnitt tjänade de högst betalda vd:arna i handeln 7,7 miljoner under 2023, vilket innebär en månadslön på 475.000 kr. Den högst betalde av alla vd:ar i livsmedelsbranschen under den perioden var Axfoods Klas Balkow. Han hade en årslön på 21,9 miljoner kronor. Med bonusar slutade Balkows lön för 2023 på 24 miljoner kronor.
I fjol efterträddes Balkow av Simone Margulies som vd för Axfood. Det finns ingen anledning att tro att hon har en lägre lön än Klas Balkow.