Polisforskaren: ”Polisen kommer för lätt undan”
Hur kommer det sig att gängkriminaliteten ökat? Vad kan vi göra åt det, och vilket ansvar har polisen? Proletären har pratat med två experter på ämnet, Manne Gerell, kriminolog med inriktning på gängvåld och Stefan Holgersson, polisforskare.
Efter de senaste årens ökade våld mellan kriminella gäng har politikerna tävlat i vem som kan erbjuda högst straffskärpningar och mest pengar till polisen. Men är det verkligen vad som behövs? Och hur hamnade vi här?
Proletären har pratat med två experter på ämnet om de senare årens utveckling i allmänhet och den senaste våldsvågen i Stockholm.
Gängkonflikten har lett till ett stort antal sprängningar och skjutningar runt omkring i huvudstaden. Polisen – som inledde en så kallad särskild händelse i slutet av januari – har förlängt sin specialinsats till den 26 februari.
Manne Gerell, som är kriminolog och specialiserad på gängvåld, har figurerat flitigt i media på senaste tiden. I tidigare intervjuer har han framfört teorin att den senaste vågens våldsbrott bland annat beror på att det uppstått ett maktvakuum i samband med att flera ledande profiler bland gängen sitter fängslade, efter att polisen fått tillgång till flera krypterade chattprogram.
Polisen kan ju inte låta bli att lagföra folk för att det finns risk för maktvakuum, hur ska man hantera det?
– Det beror på lite hur man menar. Tillslag mot kriminella gäng driver upp våldet om tillslaget är mot narkotika, men tenderar att driva ner våldet om gripandena sker mot våldsamma gäng. Ofta är det ju samma person så det finns en intressant paradox.
– Sker det lagöverträdelser måste ju polisen ingripa. Ifall de inte tillåts bli rika och mäktiga så kan det ju ge en positiv effekt på lång sikt – men från polisperspektiv så måste man ha beredskap för att det är en effekt.
Hur kommer vi till rätta med problemet med gängkriminalitet?
– Det finns enkla saker vi kan göra. Grova brottsenheten behöver utbildning, de som arbetar med tekniska forensiska undersökningar behöver få möjlighet att utföra sitt arbete snabbt och effektivt, det behövs tillräckligt med utredare.
– Det behövs bättre åtgärder för att stoppa nyrekryteringen. Det är en massa barn som är villiga och beredda att ge sin i den här världen och vi måste minska den poolen genom att ge andra alternativ. Skolan är en viktig nyckelfaktor, KBT [kognitiv beteendeterapi] har visat sig effektiv på många olika typer av brottslighet.
– I USA finns det starka evidens för att sommarjobb hjälper. Det kanske inte skulle ge samma resultat i Sverige, men en sådan sak som att erbjuda sommarjobb till alla ungdomar som vill ha ett kanske är värt att prova.
Manne Gerell menar också att det behövs ett sätt att parera stora konflikter som vi ser just nu i Stockholm. Vid stora konflikter sker brotten i skov och då blir det många våldsdåd på kort tid och polisen räcker inte till. Då försämras arbetet och uppklarningsprocenten minskar, färre grips och konflikterna kan fortsätta eskalera.
I tidigare intervjuer har du lagt stor vikt på uppklaringsprocenten – varför är det viktigt att den ökar?
– Det finns två komponenter som en ökad uppklarningsprocent bidrar med. Det ena är den självklara att fler brottslingar lagförs, det andra är att organisationen får förtroende och kan bygga en relation till samhället.
Kan förslagen från regeringen om anonyma vittnen och visitationszoner hjälpa?
– Ja, jag tror det kan ha en liten effekt, men det kommer vara så lite att det blir svårt att mäta, och förslagen kommer med en kostnad. När folk blir stoppade på gatan riskerar polisen att tappa förtroende.
Enligt Manne Gerell är det flera faktorer som samverkat till att just Sverige drabbats av ökad gängbrottslighet. Han nämner bland annat omstruktureringarna hos Polisen 2015, som ledde till att organisationen tappade styrka, och friskolereformen.
– Jag är ingen skolexpert, men man kan konstatera att friskolereformen ledde till att de duktiga eleverna lämnade och de dåliga stannade kvar. Det blev ju bra för en del barn i de utsatta områdena men sämre för skolorna där och barnen som stannade.
I en intervju med Kvartal säger han att det skapades problematiska miljöer när Sverige tog emot mycket invandrare och flyktingar under 1990-talet och inte klarade av att integrera dem när det samtidigt rådde ekonomisk kris och social nedrustning. Det ledde till utsatta områden med många fattiga människor och sociala problem som sedan fyllts på.
Han säger också att det inom forskningen är ”välkänt att invandrare begår mer brott än infödda”. I den offentliga debatten vill många högerdebattörer koppla gängkriminaliteten till invandringen.
Är det här grundorsaker som måste åtgärdas för att stoppa återväxten, ska Sverige sluta ta emot flyktingar?
– Det skulle nog underlätta lite, men det har vi redan gjort i stora drag. Vi har skärpt reglerna väldigt mycket, men jag tror inte det är det ensamt som förklarar tillståndet utan det är en kombination med andra saker.
Hur vet man att det finns kausalitet? Kan det inte vara så att invandrare är överrepresenterade för att de bor i de fattigaste områdena?
– Det vet man inte. Det är bara en korrelation, därför brukar jag uttrycka det som att det rimligen måste finnas någon form av samband med integrationen och invandringen.
Stefan Holgersson är före detta polis och har arbetat i flera utsatta områden i Sverige. Numera är han polisforskare och anställd på Linköpings universitet. I flera forskningsrapporter kritiserar han polisens organisation och hur de arbetar.
Vad tror du utvecklingen med gängvåld beror på?
– Jag vill först och främst poängtera att jag fokuserar på polisen, och det är bara en aktör i det här. Jag vet att det är flera olika faktorer som spelar in, men eftersom jag forskar på polisen så tittar jag på polisens del i det här.
Han tycker att polisen kommer för lätt undan i debatten, att de skyller ifrån sig på yttre omständigheter men vägrar se sin egen del i gängkriminalitetens utveckling.
– På pappret har Sverige en restriktiv hållning till narkotika, men samtidigt har man slaktat verksamheten i praktiken. Antalet poliser som arbetar mot narkotika har sjunkit kraftigt de senaste åren.
– Då fick kriminella gäng större marknad och kunde fokusera på varandra – istället för att behöva oroa sig för polisen.
Varför gjorde polisen så?
– De ville ha en effektivare organisation, men cheferna har en bristfällig kunskap om polisverksamhet. Trafikpolisen hamnade också i malpåsen – de ville ha ”generalister” istället för ”specialister”.
Enligt Stefan Holgersson arbetar polisen i kortsiktiga projekt som de marknadsför för att det ska se ut som att de gör någonting bra, istället för att ha långsiktiga strategier. Exempelvis nämner han projektet ”Sluta skjut” i Malmö. Holgersson menar att skjutningarna redan hade gått ner när projektet startade, ändå vill Polisen få det att verka som att det var deras projekt som orsakade det minskade skjutvåldet.
– I sådana här projekt flyttar de runt poliser från en ort till en annan. Där hittar de inte, känner inte lokalbefolkningen och känner inte till vilka som är kriminella. De får en låg ”verkningsgrad”. Lagom till att de lärt sig jobbet ska de bytas ut och flyttas tillbaka eller till ett nytt projekt.
Stefan Holgersson har skrivit en rapport om Polisens hantering av passverksamheten och de långa väntetiderna det gav upphov till. Han tycker det är en bra parallell för att förstå hur dåligt organisationen fungerar.
– Polisen hade prognoser på att det skulle bli en jätteökning av passansökningar, ändå minskade man på antal personer som arbetade med det. Hur kommer det funka då?
– Och här kan inte Polisen skylla på resursbrist, för passverksamheten är avgiftsbaserad och inte skattefinansierad. Ändå finns det ingen självkritik utan de ser sig som offer ännu en gång.
Polisen kan skylla på yttre omständigheter, men har gjort saker som lett till att de kommit längre från medborgarna, och det är ett skäl till att det blivit som det blivit.
Bland riksdagspartierna pågår en tävling om vem som kan erbjuda mest resurser till polisen och anställa flest nya poliser. Strax före jul 2022 gav regeringen i uppdrag till Polismyndigheten att redogöra för hur de skulle få kåren att växa till en nivå som ”åtminstone motsvarar genomsnittet i Europeiska Unionen”.
– Det går inte att jämföra på det sättet. Ute i Europa är det poliser som har uppdrag som parkeringsvakter eller ordningsvakter har i Sverige, skulle det hjälpa att ge dem en polislegitimation?
– Om vi jämför med nordiska länder med liknande struktur blir det annorlunda, både Danmark och Finland har färre poliser per invånare än Sverige, säger Stefan Holgersson.
Han menar att det snarare handlar om hur polisen arbetar, om en tystnadskultur i kåren, att fel chefer blir tillsatta på fel grunder, att kritiker tystas och att det finns ett kunskapsförakt.
Han tror inte heller att regeringens förslag på visitationszoner kommer ge någon nämnvärd effekt på våldet.
– Om polisen misstänker en person så finns det redan möjlighet att visitera personer, och det görs ju. De här zonerna kommer göra att man kan visitera vem som helst som är där, misstänkt eller inte.
Stefan Holgersson menar att det kan leda till att förtroendet för polisen fortsätter att urholkas.
– En person med positiv bild av polisen kommer nog inte ha det så länge till om de blir stoppade och visiterade. Om man ska få till ett samarbete med lokalsamhället, då kan man inte agera på ett sätt som gör att man får många i lokalsamhället emot sig.
– Polisen ser sig aldrig som en aktör som kan förvärra grejer – utan de tror att allt de gör är positivt. Det är inte genomtänkt.
Vad tror du om kvarterspoliser?
– Det behövs mer lokalt förankrad polis. Polisen har kommit längre från medborgarna fast det borde vara tvärtom. Polisen kan skylla på yttre omständigheter, men har gjort saker som lett till att de kommit längre från medborgarna, och det är ett skäl till att det blivit som det blivit.