Protester mot Stockholms bostadspolitik
Den 22 november samlades cirka 150 personer utanför stadshuset i Stockholm för att protestera mot bostadspolitiken i staden. De kräver nu att den politiska majoriteten gör något åt situationen.
De årliga förhandlingarna om procentuella hyresökningar har påbörjats av hyresmarknadens parter runt om i landet.
Än så länge har Hyresgästföreningen bara offentliggjort en hyresökning, vilket var med fastighetsägaren Balder där ökningen blev 4,5 procent med start i januari 2024.
Många fastighetsbolag har gått in i förhandlingarna med tvåsiffriga procentkrav. Ett exempel är det allmännyttiga bostadsbolaget Gotlandshem som kräver en hyresökning på över 17 procent.
Dagen innan Balders hyreshöjning blev offentlig samlades cirka 150 personer utanför stadshuset i Stockholm för att protestera mot bostadspolitiken i staden.
– Det kokar av ilska och förtvivlan hos många hyresgäster i Stockholm, säger Ylva Fernvall, vice ordförande i Hyresgästföreningen Östermalm, och menar att många hyresgäster inte skulle klara en hyresökning likt den förra året.
– Stockholms ska vara en stad där vanliga människor har råd att bo. Politikerna ska lyssna och uppfylla sina utfästelser. Vi kräver att de pressar allmännyttan till att hålla nere hyreshöjningarna och att de bygger fler billiga bostäder, säger Ylva Fernvall till Proletären.
Ett konkret exempel som hon ger är politikernas möjlighet att pressa både hyror och byggkostnader genom att subventionera kommunal mark till allmännyttiga bostadsbolag.
Enligt en rapport från Sveriges allmännytta har priset på mark, som kommunerna säljer till både allmännyttan och privata bostadsbolag, ökat med 317 procent sedan år 2000. Något som framförallt storstadskommunerna i landet använt som en extra budgetinkomst istället för att prioritera billiga bostäder.
Men det finns samtidigt lagar som hindrar kommunerna att subventionera mark till allmännyttan. Enligt dagens EU-regelverk måste en kommun, vid en markförsäljning, antingen anlita en oberoende mäklare (som värderar marken utifrån marknadsprinciper) eller genomföra en upphandling. Något som bidrar till en ständig prisökning.
– Det finns ungdomar i Stockholm som inte har råd att flytta hemifrån. Föräldrarna har inte pengar till en bostadsrätt på fyra miljoner. Och det krävs ibland 20 års tid i bostadskön för en vettig hyresrätt. Var är tanken att dessa ungdomar ska bo någonstans?
En lag som försvårar bostadsförsörjningen i Stockholm, enligt Ylva Fernvall, är avkastningskravet för kommunala bostadsbolag. Enligt denna måste allmännyttan driva sin verksamhet efter ”affärsmässiga principer”, vilket rent krasst betyder att allmännyttans fokus ofta riktas mot bokslutet istället för uppdraget om att främja bostadsförsörjningen i kommunen.
Lagen kan också verka aningen motsägelsefull eftersom den slår undan benen på kommunallagen, som menar att Sveriges kommuner inte får bedriva näringsverksamhet i vinstsyfte.
Ylva Fernvall menar dock att politikerna i Stockholm har sin fulla rätt att sänka avkastningskravet för de kommunala bostadsbolagen.
– Det är allvar nu! Inflationen har urholkat både pensioner och löner, och sen kom förra årets hyreshöjningar på cirka fyra procent. Många av våra medlemmar hade svårt att ens klara den höjningen. Och nu väntar ännu en.