Sveriges fyra största banker SEB, Nordea, Handelsbanken och Swedbank gör en samlad halvårsvinst på drygt 100 miljarder kronor före skatt under 2024. En summa som skulle en löneökning på 3.500 kronor (inklusive sociala avgifter och pension) till varje anställd inom vård, skola och omsorg i ett helt år.
Jämfört med förra årets halvårsrapport har det inte skett någon nämnvärd förändring i bankernas verksamhet. Räntenettot, vinsten som bankerna gör på sina utlånade pengar, utgör den allra största delen av vinstökningarna sedan den höga inflationen grep tag om ekonomin.
– Jag tycker det är viktigt att vi har en bra intjänande i banksektorn. Det bidrar till en finansiell stabilitet. Och samtidigt kan vi ge en god utdelning till våra ägare, och låt oss inte glömma att våra ägare är pensionsstiftelsers, sparbanken, småsparare, fonder och andra. Och på så sätt kommer pengarna tillbaka till samhället, menade Swedbanks vd, Jens Henriksson, i Ekot.
Jens Henriksson är socialdemokrat och arbetade på finansdepartementet under Göran Perssons regering. Det var också Göran Persson, nu styrelseordförande i Swedbank, som tillsatte Jens Henriksson 2019.
De är tillsammans med bland annat Thomas Östros, tidigare näringsminister, och Jan Larsson, tidigare talskrivare åt nämnda Göran Persson, några av de socialdemokrater som fortsatt sin karriär i banksektorn. Östros som vice ordförande i Europeiska investeringsbanken och Larsson som först kommunikationsdirektör på Handelsbanken, därefter vd för Business Sweden.
Att storbankernas jättevinster är nödvändiga för att få ekonomin att rulla ifrågasätts av många, däribland av Riksbanken.
– Ur ett stabilitetsperspektiv har vi inte gett uttryck för att det är viktigt att de radikalt måste höja sina vinster, som nu har skett i den här ränteuppgången, påpekade riksbankschefen Erik Thedéen i samband med en utfrågning i riksdagens finansutskott för snart ett år sedan.
Att Swedbanks vinster ”kommer tillbaka till samhället” motbevisas bland annat av rapporter från SCB och Finanspolitiska rådet. Enligt studier från dessa myndigheter går så mycket som 94 procent av alla kapitalinkomster och realiserade kapitalvinster (däribland aktieutdelningar) till de tio procenten med högst inkomst i samhället.
Bankernas enorma vinstuttag fick i april förra året kritik av den tidigare vice riksbankschefen Thomas Franzén i en debattartikel i Dagens Nyheter. Franzén menade att bankernas fokus på allt för höga vinstmarginaler bidrar till inflationsökningen och att finansanställdas löner och förmåner skapar en ekonomisk ojämlikhet.
”Ersättningarna kan inte förklaras av produktivitet, utbildning eller kompetens. Slutsatsen är att det finns övervinster och att konkurrensen inte fungerar. De höga ersättningarna har bidragit till ökningen av inkomstskillnaderna under de senaste 30 åren”, konstaterade Thomas Franzén.
FAKTA: Så mycket vinst gjorde storbankerna första halvåret 2024
- Nordeakoncernen: 40 miljarder kronor
- SEB Group: 24,2 miljarder kronor
- Swedbank: 21,6 miljarder kronor
- Handelsbanken: 16,8 miljarder kronor
Resultatet för samtliga storbanker är hämtat från moderbolagets halvårsrapport och är redovisade före skatt.
