Lysestrandsveckan: ”Skulle inte kunna vara bättre”
Se bilder från Lysestrandsveckan, och läs vad några av deltagarna tyckte om lägret!
Årets sommarläger gick under det nya namnet Lysestrandsveckan. En annan nyhet för året är att det finns ett ungdomsläger igen.
– Det känns som en framgång, säger RKU:s ordförande Nadja Lundberg om ungdomslägret som lockade 23 deltagare.
– Det är ett stort åldersglapp mellan pionjärlägret för åtta- till trettonåringarna och familjelägret, så jag tror att det behövs ett ungdomsläger på Lysestrandsveckan.
”Skulle inte kunna vara bättre”
– Förra året var jag här för första gången på tio år. När jag var liten var jag både på pionjär- och ungdomslägret, berättar Gerardo Hernandez från Stockholm. Han och Andrea Rehnbäck är här med barnen Tea, Alina och Dio.
– Jag kommer inte på någonting som skulle kunna göras bättre, säger Andrea Rehnbäck. Allt är så bra upplagt, med scen, läkare och aktiviteter för alla.
Tea och Alina är på pionjärlägret och har mycket att berätta därifrån.
– Vi badar, täljer och fixar tält, säger Alina.
– Och så åker vi på hajk och går på räd där vi och RKU:arna försöker ta varandras flaggor. Förra året vann vi över dem!
Dio är med föräldrarna på familjelägret men har också varit med på barnverksamheten.
– Det är roligt! Vi badar, äter godis, spelar fotboll och fiskar krabbor.
Vad har varit bäst i år?
– Än så länge är det poesin som Emil Boss läste, säger Andrea Rehnbäck.
– Jag har inte hunnit lyssna på så mycket, säger Gerardo Hernandez. Jag har fått springa och jaga den här killen, säger han och nickar mot Dio.
”Ett fantastiskt läger med fin kamratskap”
Mest långväga resenärerna till Lysestrandsveckan var Proletärens Latinamerikakorrespondenter Dick Emanuelsson och Mirian Emanuelsson Huezo.
– Det har varit ett fantastiskt läger med fin kamratskap, säger Mirian Emanuelsson Huezo. Jag tycker om att alla hjälps åt och ställer upp för varandra. Trots att jag inte pratar svenska, så har jag aldrig känt mig utanför gemenskapen.
Dick Emanuelsson håller med.
– Här är ingen förmer än den andra. Rent politiskt tyckte jag det var intressanta föredrag, men kanske skulle det varit lite mer om inrikespolitiken. Paneldebatten om arbetsmarknaden var väldigt bra. Det är jätteviktiga frågor, och vem ska ta upp dem om inte Kommunisterna?
– Det är också kul att man bjudit in Tatiana Lukman som berättade om kampen i Indonesien. Ett okänt men viktigt ämne att belysa.
Kommer ni tillbaka fler gånger?
– Det är dyrt att resa från Honduras där vi bor, men om vi är i Sverige när lägret äger rum så kommer vi självklart igen!