Stöldligor härjar fritt över öppna gränser
Det väckte ilska i tv-sofforna när Uppdrag Granskning i förra veckan visade hur litauiska stöldligor plundrar de boxar där människor lägger kläder som ska skickas som välgörenhet. Den verklighet som visades upp i UG är dock bara toppen på ett gigantiskt stöldisberg.
Vapen, narkotika och trafficking-offer väller in i landet.
Bildelar, båtmotorer, dyra verktyg och maskiner, robotgräsklippare som stjäls från människors tomter, vattenskotrar, hemelektronik, märkeskläder, motorcyklar, kopparkablar och byten från inbrott i privata bostäder, väller ut ur landet.
Liksom också kläder som skänkts till välgörenhet. Det är litauiska ligor som plundrar insamlingsboxarna. Björkåfrihet (tidigare Emmaus Björkå) är en av flera organisationer som drabbats. Men Gesica Gunmalm, föreningschef secondhand på Björkåfrihet, menar att de har ett ännu större problem.
– Det finns de utan tillstånd eller behörighet som ställer ut sina egna boxar. Boxar som inte får stå på varken kommunal eller privat mark. Där lämnar ofta människor varor i tron om att de ska gå till något ändamål och så blir det inte så, säger Gunmalm till Proletären.
Kläderna säljs sedan i stormarknader i bland annat Vilnius.
Att stjäla kläder ur insamlingsboxar är avskyvärt, men ett i sammanhanget litet brott. Och, vilket UG visade, inte heller prioriterat av polisen.
Enligt polisen står internationella brottsnätverk för 90 procent av stölderna av bildelar och båtmotorer, samt 50 procent av bostadsinbrotten. Lastbilslast efter lastbilslast med stulna varor för mångmiljardbelopp lämnar Sverige, främst via färjorna till Polen eller Baltikum medan tullen ser på. Stöldgodset hamnar sedan i Polen, Litauen, Ryssland, Rumänien och Ukraina.
Efter EU-inträdet står Sveriges gränser öppna för utländska kriminella ligor. Principen om fri rörlighet över gränserna inom EU:s inre marknad har företräde framför svensk lag, och ger brottsorganisationer främst i östra- och Centraleuropa möjligheten att agera fritt i Sverige.
Lagstiftningen ger tullverkets personal möjlighet att kontrollera gods på väg in i Sverige, men inte på samma sätt gods på väg ut ur Sverige. En ny lag som börjar gälla den 1 juli 2021 ska, menar regeringen, ge tullverket ökade befogenheter. Men lagen sågas av företrädare för bygg-, handel- och båtbranschen och andra verksamheter som drabbas hårt av de internationella stöldligorna.
Den nya lagen ger tullen befogenhet att ingripa i de fall stöldgods upptäcks i samband med ”ordinarie tullkontroll”, vilket gör lagen tandlös: enligt tullverket görs 98 procent av de ordinarie tullkontrollerna på inkommande gods. Tullen kommer att fortsätta att stå kvar på kajen när långtradare med stulna varor försvinner ut ur landet.
De begränsningar som finns för utförsel ur Sverige gäller krigsmaterial, konstverk och kulturföremål av historiskt värde. Samt snus.
Det krävs också en uppsjö av myndigheter för att göra beslag: om tullarna upptäcker något måste de tillkalla polis, men om färjan hunnit avgå innan polisen hunnit fram, så kan polisen åka hem igen. Vilket ligorna är väl medvetna om - deras lastbilar med stöldgods ankommer till hamnen bara kort innan färjan ska gå. Och för stickprovskontroller utan skälig misstanke måste även Kustbevakningen vara med i bilden – den har rätt att kontrollera lastbilar för att se om godset är väl säkrat. Om stöldgods påträffas, kan kustbevakningen tillkalla polis.
Ett otympligt och ineffektivt system. Och en av orsakerna att Sverige blivit vad branschföreträdarna i en debattartikel i Dagens Industri kallar ”ett smörgåsbord för de internationella stöldligorna”.