Stora protester mot avskydd pensionsreform

Över två miljoner fransmän i över 200 städer var förra veckan ute och protesterade mot regeringens förslag att höja pensionsåldern. Stora strejker lamslog landet den 19 januari när samtliga landsorganisationer i Frankrike enades i kampen mot Emmanuel Macrons pensionsreform.

Macrons högerregering menar att pensionssystemet kommer att kollapsa om inte pensionsåldern höjs från 62 till 64 års ålder. Dessutom ska antalet arbetade år som krävs för att få ut hela pensionen höjas till 43 år.

Fackförbunden och de som demonstrerar menar att systemet går att rädda på andra sätt – som genom att höja arbetsköparnas pensionsinbetalningar eller öka beskattningen av de superrikas inkomster och vinster. Frankrikes näst största centralorganisation, det radikala CGT, kräver en sänkning av pensionsåldern till 60 år – och lägre för fysiskt tunga arbeten.

Skolor fick stänga då över hälften av alla lärare deltog i strejken. Det var stora strejker på landets raffinaderier och nära hälften av alla anställda på det statliga energibolaget EDF lade ner sitt arbete, enligt officiella siffror sjönk energiproduktionen i landet med tolv procent under dagen. De flesta tunnelbane- och regionaltåg i Paris var inställda och ungefär 20 procent av alla flygningar.

CGT har drivit kampen mot Macrons försök till försämringar av pensionssystemet i flera år. Macron lade förslaget på hyllan under covidperioden 2020, men när han blev återvald i maj 2022 lovade han att genomföra reformerna.

Nu har samtliga fackorganisationer i landet anslutit till protesterna, även landets största och mer försiktiga fackliga centralorganisation CFDT.

– När det är en sådan farlig reform, är det ett bra tecken att samtliga fackförbund är enade, säger CGT ordförande Philippe Martinez till franska kanal 3.

Enligt en opinionsundersökning som publicerades nyligen är en tredjedel av befolkningen emot försämringarna i pensionssystemet – och tycker att strejkerna är motiverade. 

Det franska folket har lyckats stoppa försämringar i pensionssystemet tidigare. 1995 var det massiva protester mot den konservativa presidenten Jacques Chirac och hans premiärminister Alain Juppe – strejkerna tvingade fram ett nyval som Jacques Chirac förlorade.

Men sedan 2007 finns en lag som begränsar fackens möjlighet att helt och hållet stänga ner offentliga tjänster – vilket kan försvåra strejkens framgångar.

– Strejkerna kommer otvivelaktigt leda till en snöbollseffekt. Arbetare som stod i fronlinjen mot covid, blir nu drabbade av det här. Det är orättvist, säger Thomas Cavel från CFDT till Reuters. 

Nya strejker har utlysts till den 31 januari.