Förra veckan besökte Nvidias vd Jensen Huang Sverige. På mindre än tre år har Huangs bolag blivit ett av världens högst värderade. Anledningen till rekordet är att Nvidia i princip har monopol på att tillverka och leverera de beräkningskort som är nödvändiga i utvecklingen av artificiell intelligens, AI.
Det var också anledningen till Sverigebesöket. På plats i Stockholm träffade Huang gräddan av den svenska kapitalistklassen och invigde Wallenbergsfärens nya AI-satsning, superdatorn Sferical One. Som såklart har byggts och levererats av Huangs Nvidia.
Prislappen för superdatorn är drygt en miljard kronor. Det är inga småpengar, men jämfört med vad som investeras i AI-sektorn på andra sidan Atlanten är det bara en bråkdel.
Trump har gjort klart att USA måste slå Kina i AI-racet, kosta vad det kosta vill. Inte oväntat är Nvidia en stor bidragsgivare till Trumps olika byggprojekt.
Med näbbar och klor har den amerikanska regeringen stoppat varje försök att reglera eller hindra utbyggnaden. Resultatet är att USA idag har över 1.300 datacenter i drift. Ytterligare drygt 2.700 håller på att byggas.
Branchen drivs framåt av ett fåtal bolag. Jensen Huangs Nvidia som huvudleverantör av beräkningskort. IT-företagen Microsoft, Google och Amazon är storägare av datacenter. Tillsammans står de för nästan 60 procent av beräkningskraften. Och så de två ledande amerikanska AI-jättarna OpenAI och Anthropica.
Genom att techbolagen investerar i samma AI-företag som också är deras största kunder skapas en slags cirkelfinansiering som drivit upp aktiekurser och bolagsvärderingar som använts som säkerhet i lån för nya investeringar. Enorma mängder kapital har frigjorts till vad som kan vara den största industrisatsningen i modern tid. Investeringsbanken Goldman Sachs räknar med att det bara i år investeras mer än en biljon (tusen miljarder) dollar i AI.
Investeringarna motiveras med allt mer gränslösa påståenden. OpenAI-bossen Sam Altman sade under sommaren att hans modeller ska kunna göra mer än att bara bota cancer, ett löfte som gavs redan förra hösten. Allt som krävs är att företaget lyckas femdubbla sin beräkningskapacitet.
Samtidigt hävdar Anthropics vd Dario Amadei att hans AI-modell är så kraftfull att den inom sex till tolv månader kommer att bli okontrollerbar, ta över internet och leda till systemkollaps. Genom att hota med undergång och ge löften om evigt liv, samtidigt, vill AI-företrädarna få oss att diskutera allt utom vad det är deras företag faktiskt gör.
Under sommaren gjordes ett stort dataintrång i Australiens sjukförsäkringssystem Medicare. Genom att använda stora mängder beräkningskraft kunde OpenAI hacka systemet och plocka ut interna uppgifter. Ett rent kriminellt agerande som företaget skyllde på sitt AI-program.
Datorhallarna som används av AI-modeller driver upp elpriser. En enda datorhall kan konsumera lika mycket el som 100.000 hushåll. De allra största som nu byggs drar över 20 gånger mer.
Datorcenter som byggs i känsliga områden skapar vattenbrist och ger stora ljudföroreningar när hundratusentals beräkningskort ska kylas ned. Något som blir ännu mer märkbart i USA där många av datorhallarna byggs nära städer och bostadsområden.
För att säkra tillgången på el planerar många av ägarna till amerikanska datorhallar också att bygga egna kraftverk. I Texas har Amazon fått tillstånd att bygga det enorma gaskraftverket GW Ranch, med tillstånd att släppa ut 33 miljoner ton koldioxid per år. När det står färdigt kommer kraftverket vara den enskilt största utsläppskällan i hela USA.
Det går alldeles utmärkt att vara kritisk mot den pågående AI-hetsen utan att för den delen vara teknikfientlig. Problemet är inte tekniken i sig, utan att utvecklingen är helt i händerna på kapitalet. Som alltid leder det till en hänsynslös jakt på profit som sätter människor, miljö och säkerhet i andra hand.
Enligt beräkningar från amerikanska affärsmedier står investeringarna i AI för 40 procent av tillväxten i den amerikanska ekonomin, liksom för en fjärdedel av USA:s import. Alla tusentals miljarder som investerats måste någon gång betala sig. Idag tyder mycket lite på att det någonsin kommer ske. OpenAI och Anthropic, de två största och mest välkända AI-företagen, gör enorma förluster.
Varje krona de drar in kostar dem mer än det dubbla. Det är en ekvation som inte går ihop.
Den mest destruktiva användningen av AI, massövervakning och skrupellös krigföring, är utan tvekan verklig. Det mest akuta hotet från artificiell intelligens behöver dock inte lånas ur scifi-filmernas domedagsprofetior – det kommer som en ny 20-talskris. Idag utgör AI-företagen nästan hälften av det amerikanska aktieindexet S&P 500. När allt fler inser att aktierna hos många av dessa bolag är värdelösa kommer det att utlösa en global finanskris och ekonomisk kris.
Den osynliga handen har återigen fullständigt misslyckats med att fördela samhällets resurser på bästa sätt. AI-bubblan är ett resultat av de fria marknadskrafternas anarki. En finanskris och en överproduktionskris, som ett resultat av en AI-satsning som ser ut att kunna bli den största ekonomiska felsatsningen i historien.
Då räcker det inte med att i elfte timmen komma med krav på lagstiftning. Inte heller räcker det att sätta sin tilltro till AI-branschens självreglering.
Techoligarkerna som eldat på AI-bubblan är inget annat än fifflare och brottslingar. Despoter i ett ekonomiskt system som är motsatsen till demokratiskt.
Kapitalisterna kommer återigen göra allt i sin makt för att lämpa över sina förluster på oss andra.
Det får inte hända igen. De som skapar kriserna ska betala dem.
