Ledarkrönika: Varje arbetsplats, en gallisk by

Att de stora striderna är frånvarande ute på arbetsplatserna kan konstateras. Det pågår inga gigantiska klasskonflikter där hela samhället delas in i för eller emot, som under gruvstrejken 1969-70, metallarbetarstrejken 1946 eller strejkvågen som hade sin kulmen med skotten i Ådalen 1931.

Arbetskonflikter och arbetsplatskamp lyser med sin frånvaro i de stora tidningarna, tv, radio eller för den delen annan nyhetsmedia som når ut brett. Men även om vi inte kan läsa om det i stora uppslag och djupgående reportage så finns konflikterna där ute.

Den konfliktyta där arbete står mot kapital är alltjämt i friktion. Precis som kontinentalplattornas glidning mot varandra så ger inte alltid klassmotsättningarna stora gigantiska utbrott, utan under vissa perioder ligger de mest och gnager med mindre skalv nu och då. Arbetarkampen pågår ute på arbetsplatserna även om vi inte blir uppmärksammade på den.

På verkstadsgolvet på ABB Hitachi i Ludvika samlades ett gäng arbetare innan jul och diskuterade deras fackförbunds nya hållning gentemot reformeringen av Las och den ingångna överenskommelsen med PTK och Svenskt Näringsliv. Arbetarna enades om att upprätta en namninsamling i protest mot förbundsledningen, där kravet som reses är ”omröstning om överenskommelsen eller avgå”.

Ungefär samtidigt som detta skedde så pågick en liknande diskussion bland bussförare i Umeå där Kommunals arbetsplatsklubb Umeå Trafik startade en liknande namninsamling som snabbt samlade en majoritet av bussförarnas namnskrifter.

Dessa är några exempel på de konflikter som pågår ute på arbetsplatserna. Trots att fackförbunden är lamslagna av sina egna ledningar som lovat klassfred och lugn, både gentemot arbetsköparna men också gentemot Socialdemokraterna, så pågår ett motstånd mot det rådande.

Små byar som gör motstånd, ungefär som i serien Asterix där den lilla galliska byn gör motstånd mot det romerska riket. Kommunistiska Partiet gläds över varje gallisk by som uppstår och vi vill göra vad vi kan för att hjälpa till att sprida erfarenheterna och få ännu fler arbetsplatser att bli en gallisk by.

Arbetsplatserna är där vi tillbringar en tredjedel av vår dag och där vi ser de uppenbara sprickorna i samhällets fasad, vare sig vi jobbar som metallarbetare, personliga assistenter eller lärare. Vi behöver varandra och vi behöver organisera oss för att vi ska kunna bli en kraft mot missförhållandena.

Arbetarna på ABB Hitachi fick snabbt ihop många namn på insamlingen, och det slutade med att de gick ihop med kollegorna på Quantservices och startade en budkavle som just nu har börjat spridas i landet. En budkavle som i den tid som råder är otroligt viktig. Och det är upp till oss alla att den sprids.