Hoppa till huvudinnehåll

Recension: Viktigt och tankeväckande om synen på kön

Kajsa Ekis Ekmans bok ”Om könets existens” väcker många tankar och funderingar på hur vi idag diskuterar kön och jämställdhet.

Kajsa Ekis Ekman menar, till skillnad från många andra debattörer, att könsroller inte är något som hänger med från födseln – de skapas i det samhälle vi lever i.
Pressbild/Bokförlaget Polaris

Få ämnen är så svåra att diskutera som kön, sexualitet och människors identiteter. Frågor som inte bara rör individen, utan som i slutändan får betydelse för hela samhället.

Kajsa Ekis Ekman ger sig med sin senaste bok ”Om könets existens” in i debatten om det hon menar är en omtolkning av begreppen ”kön” och ”kvinna” som pågår i samhället.

I boken utgår Ekis Ekman från ett materialistiskt perspektiv, där kön är detsamma som könsceller och det könsorgan du föds med. Boken driver tesen att denna syn på kön, den materialistiska, mer och mer håller på att ersättas av en idealistisk syn. Enligt den idealistiska synen är det individens könsidentitet som är det avgörande för hur kön borde definieras av samhället. 

Könsidentiteten kan beskrivas som det kön en person identifierar sig med och känner sig som. Könsdysfori innebär att den upplevda könsidentiteten inte stämmer med det biologiska kön och den kropp man fötts med. Antalet unga som söker vård för könsdysfori har ökat kraftigt de senaste åren.

I boken går Ekman till hårt angrepp på vad hon menar är godtyckliga behandlingar av unga människor, framför allt flickor, som upplever könsdysfori. Hon beskriver hur intresseorganisationer och läkemedelsbolag arbetar för att ungdomar som upplever att deras könsidentitet inte stämmer överens med kroppen lättare ska kunna genomgå behandlingar med mediciner som blockerar puberteten, få könshormoner för det motsatta könet och få operera könsorganen.

Polaris
Om könets existens ges ut av Polaris förlag.

Boken är skriven som, och bör läsas som, ett debattinlägg, där Ekman ifrågasätter denna nya syn på kön och diskuterar vad den gör med begreppet kvinna och kampen för jämställdhet mellan könen. Hon menar att en syn på kön, där könsidentiteten snarare än det biologiska könet avgör, leder till att begreppet kvinna breddas till att omfatta allt och inget och att detta får allvarliga konsekvenser i kampen för jämställdhet.

Kajsa Ekis Ekman menar att synen på könsidentitet som avgörande är en återgång till en biologistisk syn, som hävdar att skillnaderna mellan män och kvinnor sitter i hjärnan och att könsrollerna därmed är biologiska. Detta i motsats till den klassiska feministiska (och marxistiska) synen, där det är samhällets normer som påverkar vad vi ser som typiskt feminint respektive maskulint. 

Ekmans tes om att den materialistiska synen på kön är på väg bort, även bland feminister, är högst rimlig. Istället för att analysera varför kvinnor och män har olika förutsättningar och hur könsroller uppkommer ur ett samhälleligt perspektiv, läggs idag fokus på individens känslor och upplevelser av till exempel könet. 

Missförstå mig rätt. Självklart ska ingen döma dig för hur du känner dig i relation till ditt kön, eller avgöra vad du vill kalla dig.

Tvärtom menar Kajsa Ekis Ekman att män och kvinnor självklart måste få känna sig olika manliga eller kvinnliga och frångå sin könsroll. Könsroller är inget som hänger med sedan födseln, som många konservativa tänkare menar. Istället menar Ekis Ekman, likt många andra marxister och feminister, att könsrollerna formas och skapas av samhället.

Kvinnor är inte födda till att gilla smink och prinsessor eller att vara bättre på hushållsarbete och barnpassning. Detta är könsroller som skapas av samhället och begränsar både män och kvinnor i livet. 

Kajsa Ekis Ekman menar att den så kallade transvården i praktiken hjälper individen att anpassa sig till könsrollerna, istället för att motverka dem. Genom pubertetsblockerande mediciner och operationer ska individen anpassa sitt kön efter sitt upplevda kön och sin könsroll.

Kajsa Ekis Ekmans bok ”Om könets existens” är väl värd att läsa. Den väcker många tankar och funderingar på hur vi idag diskuterar kön och jämställdhet.

Boken har fått kritik för att den påstås innehålla flera faktafel och tveksamma källor. Samtidigt som motståndare och recensenter protesterar mot detaljer undviker dessa att diskutera sakfrågorna som Ekman lyfter fram.

Dessutom verkar många kritiker istället för att läsa själva boken gå direkt på recensionerna utan att bilda sig en uppfattning. Det är en farlig väg att gå. Saker måste kunna läsas och diskuteras och åsikter utbytas även om vi inte håller med varandra. 

Boken förtjänar en debatt som inte hänger upp sig på detaljer utan fokuserar på hur en alltmer individualistisk och idealistisk syn på kön och genus riskerar att få allvarliga konsekvenser för såväl enskilda unga transpersoner som kampen för jämställdhet i stort.