”Känner mig fängslad.”
“Ont i huvudet, ont i kroppen av arbetet pga all övertid.”
”Nedbrytande arbetsförhållanden.”
Det är några av beskrivningarna i en enkät som fackklubben på Volvo Lastvagnar i Umeå genomfört under hösten. Andra arbetare berättar om ångest, förstörda relationer och en ständig oro för nästa besked om övertid.
Enkätsvaren avslöjar en arbetssituation som enligt de anställda pågått i flera år. Produktionen går på högvarv. Volvo Lastvagnar gör miljardvinster. Men företaget vill inte anställa fler.
Istället blir befintlig personal beordrad att arbeta övertid. Något som innebär arbetsveckor på sex dagar.
Rickard, som egentligen heter något annat, är bemanningsanställd på Volvo Lastvagnar i Umeå. Han berättar för Proletären att de är för få arbetare på golvet för att klara produktionsmålen.
– Det finns många som mår dåligt av all övertid. Och många som är sjuka. Vardagen går liksom inte ihop för vissa.
Under den värsta perioden i våras arbetade Rickard söndag till fredag. Sedan började arbetsveckan om igen. Han menar att han klarar av tempot eftersom han är ung men Rickard ser också andra, äldre, arbetskamrater som inte orkar med.
– Det är ett väldigt tryck på fabriken och vissa orkar inte längre. Men vad ska vi göra? Om vi inte kommer till jobbet eller vägrar övertiden blir det ju en arbetsvägran.
I enkätens svar återkommer samma bild: arbetet tar allt större plats och att det inte finns någon tid till återhämtning.
”Den långvariga stressen, övertiden och de orimliga prestationskraven börjar kännas fysiskt. Kroppen går på högvarv och återhämtningen räcker inte till.”
En annan anställd skriver: ”Jag har slutat känna mig som en del av samhället, som en del av familjen, som en människa.”
För någon har fabriken tagit så mycket av livet att den återstående lösningen formuleras med uppgiven ironi:
”Inget socialt umgänge med familj, vi bor här, lika bra att sätta husvagnen utanför på parkeringen”.
Samtidigt: Volvo gör en vinst på 6,4 miljoner kronor – i timmen
Samtidigt redovisar Volvokoncernen enorma vinster. Under tredje kvartalet 2026 blev företagets vinst 14,1 miljarder kronor, före skatt. Det motsvarar 6,4 miljoner kronor i timmen, dygnet runt.
Vinsten hänger ihop med Volvo Lastvagnars ökade orderingång. Under tredje kvartalet steg den med 45 procent jämfört med samma period förra året.
En annan arbetare på Volvo Lastvagnar, Nicklas, ser en tydlig konflikt mellan företagets intressen och de anställdas behov. Inte heller Nicklas vill ha med sitt riktiga namn på grund av rädslan att få sparken.
– Om man utgår från kollektivavtalet så har företaget rätt att göra så här. Men det betyder ju samtidigt inte att det är rätt. De vill bara tjäna mer pengar på oss. Och vissa mår verkligen dåligt på grund av arbetssituationen.
En del av kritiken gäller kombinationen av övertid och det lokala avtalet om plus- och minustid. Avtalet ger möjlighet att förlänga vissa arbetsveckor och korta andra, med besked minst två veckor i förväg. På kollektiv nivå ska timmarna jämna ut sig vid årets slut.
En annan arbetare, som Proletären haft mejlkontakt med, beskriver hur en förkortning av arbetstiden helt plötsligt ändrats till övertid. Från att tro att man snart ska gå hem tvingas arbetaren istället jobba ännu längre.
”Det är så tydligt att företaget använder avtalet till sitt yttersta. Med tanke på hur det påverkar arbetarna är det något fundamentalt fel i avtalet”, skriver han till Proletären.
För Rickard tillkommer också en osäkerhet som bemanningsanställd. Trots att det behövs folk och att han arbetat på fabriken i två år vet han inte om han kommer att få stanna efter årsskiftet. Behovet av hans arbete, som är uppenbart med tanke på all övertid, är ingen garanti.
– Jag har gett dem två år av mitt liv… Om jag inte får en fast anställning tycker jag det är väldigt fult gjort, inget snack om saken.
När Proletären kontaktar huvudskyddsombudet inom IF Metall, Roger Nyström, avböjer han att kommentera uppgifterna på fabriken tills vidare.
– Jag kommer inte kommentera något just nu. Inte förrän vi tagit en diskussion med ledningsgruppen för både IF Metall och Volvo Lastvagnar.
Proletären har varit i kontakt med två presskontakter på Volvo för att få en kommentar om arbetsmiljön på Volvo Lastvagnar i Umeå. Ingen av dem har återkommit med svar.
