Swing it, marxisten!
– Vår tanke är att budskapet ska slinka in som små röda silverfiskar i det undermedvetna, säger det socialistiska swingbandet Cats & Dinosaurs, som nyligen nominerades till Kommunistiska Partiets kulturstipendium.
Det progressiva swingbandet Cats & Dinosaurs lyssnarskara växer så det knakar. Tiomannakollektivet har med sitt lekfulla sound och socialistiska budskap nått ut till en bred publik – som både dansar och tar till sig orden. De fick också i dagarna den glada nyheten att de blivit nominerade till Kommunistiska Partiets kulturstipendium – en nyhet som enligt bandet ”verkligen livade upp soundchecken vi höll på med!”
Proletären träffar sångaren och gitarristen Filip Bagewitz, till vardags musiklärare i Göteborgsförorten Hammarkullen. Han är nyligen hemkommen från Tyskland och bandets första utomlandsturné.
– Jag hade aldrig trott att vi skulle göra en sån, speciellt eftersom våra texter är en så stor del av grejen. Men vi fick ett jättefint mottagande! Även om vi förstås bara spelade på ”vänsterställen”, säger Filip Bagewitz och skrattar.
Låtarna är på svenska och har kittlande namn som Socialisera produktionsmedlen, Pensionsvisa på vetenskaplig grund och Varning till dom rika.
– Vi är ovanligt raka i vårt budskap, så vi trodde att det skulle vara svårt att få spelningar, men det har nästan varit lättare tack vare det!
Bandet föddes när Filip Bagewitz, Tove Casén Nylander och David Löfberg bodde ihop. De jammade ofta hemma på sin fritid. Jammandet ledde till att de skrev ett par låtar – låtar som speglade deras politiska intresse.
– Vi kände att det saknades politisk musik nu för tiden. Även om många musiker kanske är ”vänster” så är musiken i sig ganska opolitisk. Så vi körde tvärtom; inga av våra låtar är opolitiska.
Bandnamnet kommer kort och gott från deras två favoritdjur.
– Det är väl från tiden då vi inte var så seriösa och sen bara levt vidare. Men vi har kommit till att tycka att det låter rätt kul… även om det kanske inte har så tydlig koppling till vår politiska agenda.
Efter en stund gör Tove Casén Nylander oss sällskap. Hon jobbar inom hemsjukvården och har just slutat för dagen.
I bandet spelar hon kontrabas.
– Jag är nybörjare brukar jag säga, men nu har jag ändå spelat ett par år så det kanske jag inte får säga längre, säger Tove Casén Nylander och skrattar.
– En del av oss i bandet dansar lindyhop och var mycket tack vare dansen vi kom in på swingmusiken. I början spelade vi bara till dans, men på sistone har vi spelat på alla möjliga ställen.
– Det som är kul är med att vi spelar en del till dans är att vi når ut till dem som inte redan är ”frälsta”, säger Filip Bagewitz.
– I swingvärlden spelar man nästan bara covers, ofta låtar som ”utspelar” sig för hundra år sen. Man reproducerar väldigt mycket. Jag älskar ju den musiken, men saknade verkligen någon typ av politiskt budskap från banden, säger Tove Casén Nylander.
– Och vår tanke är att budskapet ska slinka in som små röda silverfiskar i det undermedvetna medan man dansar!
Vi skrattar gott under intervjun – det märks att humorn är ett av bandets vassaste instrument.
– Vi är nog ganska tramsiga… för swing är en ganska tramsig musikstil … och lindyhopen är ju en ganska tramsig dans, men vi är seriösa med det vi säger.
– Och om vi tilldelas stipendiet så har vi tänkt spela in en skiva på marxistisk grund. Eller ja… det har vi ju ändå tänkt göra, men då skulle vi ha råd, säger Filip Bagewitz och ler brett.