Läsning en nutida klassfråga

Undersökningarna visar på en tydlig trend. Särskilt pojkars läsning minskar och skillnaderna mellan könen har ökat över tid. Den grupp som läser allra minst är pojkar med lågutbildade föräldrar som går yrkesförberedande program på gymnasiet.

Därför fyller biblioteken på yrkesprogrammen en extra viktig roll, men alltför ofta används biblioteken enbart som informationskälla vid skolarbeten och i mycket liten utsträckning till lån av skönlitteratur.

Budgeten är oftast snäv och trots att personalens roll också bör vara att stimulera till läsning så åsidosätts ofta den rollen i dag. Det är inte sällan ett uppdrag som förväntas göras lite vid sidan om den vanliga undervisningen.

Många skolor saknar fungerande skolbibliotek med utbildad personal. Speciellt de privata gymnasieskolorna har stora brister enligt Skolverket.

Det mest alarmerande är att läsförståelsen försämrats. Skillnaderna är större än tidigare, vilket hänger samman med den svenska skolans ojämlika utveckling. Brister i svenskundervisningen för nyanlända invandrare, mindre resurser för elever med särskilda behov och otillräckliga satsningar på skolbibliotek för att främja läslusten är alla faktorer som påverkar de ökande klyftorna mellan dem som läser och de som inte gör det.

Läsvanor grundläggs i en tidig ålder och de som inte har föräldrar som läser, riskerar i dagens skola att hamna långt efter i läsförståelse. Att inte ges möjligheten att träna upp språket genom läsning innebär långsiktiga svårigheter på flera plan. Individuella och samhälleliga.

Andelen elever som inte förstår vad de läser är enligt Pisaundersökningen uppe i 18 procent. Bland pojkar är det nästan en fjärdedel som inte förstår vad de läser.

Den som saknar en grundläggande läsförståelse utestängs från stora delar av samhällslivet och kan inte utbilda sig vidare. De har större ohälsotal och kortare livslängd. Alla faktorer som hänger ihop med vilken klass du tillhör.

Enligt internationella studier har flickor betydligt bättre läsförståelse än pojkar. Könsskillnader i läsandet ser ungefär likadana ut i alla länder, men i Sverige är skillnaden större än i jämförbara OECD-länder. Det handlar sällan om biologiska faktorer och inte heller om begåvning, utan om de sociala mönster i skolan och i hela samhället som förstärker könsskillnaderna.

Skolans personal består till stor del av svenskfödda kvinnor från medelklassen. Det skapar en kultur där en viss sorts litteratur anses mer fin och viktig än andra.

I rapporterna framgår det också att skillnaderna mellan könen är som störst när det gäller läsning av skönlitteratur. Ser man på facklitteratur är skillnaderna obetydliga. I skolan är det ändå ofta skönlitteraturen som får ta störst plats.

Skolan fortsätter att förstärka både klass- och könsskillnader i stället för att bryta normer. Trots att normkritisk undervisning har visat viss effekt på pojkars lärande och betyg görs det inte tillräckliga satsningar för att motverka ojämställdheten mellan könen.

Extra stöd och hjälpmedel till elever med dyslexi och resurser till elever med inlärnings- och koncentrationssvårigheter är andra insatser som krävs för att ge alla elever en chans att tillgodogöra sig undervisningen.

I en skola som blir alltmer ojämlik riskerar en stor grupp ungdomar att gå miste om viktiga kunskaper. Läsning är inte bara nödvändig för att tillgodogöra sig litteratur, utan behövs för att klara alla skolämnen.

Språket och förmågan till kritiskt tänkande är viktigt både för samhället och individen. För arbetarklassen är den nödvändig för att se strukturer och sin egen roll i ett samhällssystem som gör allt för att dölja och manipulera verkligheten bakom nyhetsrapportering och politiska beslut.

Långsiktiga politiska beslut behövs för att främja en mer likvärdig skola. Skolor i dag förväntas fungera som företag där budgetutfall och sponsorjakt värderas högre än kunskapsförmedling. Då är det lätt att dra ner på skolbibliotek, stödinsatser och läsfrämjande projekt.

Dagens nyhetstexter är kortare, språket förenklat och många läser mest blogginlägg och statusuppdateringar. I skolan förväntas varje elev att själva läsa och söka information på nätet.

Den tekniska utvecklingen har skapat nya möjligheter, men tar också fokus från läsningen. Ansvaret för läsinlärning skjuts i högre grad över på hemmen. Andelen föräldrar som läser för sina barn har gått ner, men att skuldbelägga föräldrar leder sällan till goda resultat.

Skolans fokus på betyg, konkurrens och disciplin gör skolan precis som samhället utanför till en miljö där allt ansvar läggs på individen. Därför är kampen för en likvärdig skola och bibliotekens demokratiska roll viktigare än någonsin.