Ledare: Stärk tryggheten i förorterna

Samtidigt som bilar brinner och blåljuspersonal möts med stenkastning runt om i svenska förorter pågår en diskussion bland vår tids överstepräster nationalekonomerna. Diskussionen gäller huruvida den naturliga arbetslösheten ligger på de sju procent som är dagens arbetslöshetsnivå. Nationalekonomerna menar med andra ord att vi har full sysselsättning, trots att hundratusentals människor går utan jobb.

Men det finns inget naturligt med arbetslöshet. Frågan är hur vi vill organisera vårt mänskliga samhälle. Ska vi fördela de arbetsuppgifter som måste utföras i samhället så att alla kan vara med och bidra och få en försörjning eller ska vi acceptera att arbetslösa och fattiga trängs ihop i vissa områden med alla de sociala konsekvenser detta får.

För att bemöta bilbränder och stenkastning föreslår Kristdemokraternas Ebba Busch Thor att det ska användas vattenkanoner och gummikulor.

Men den ammunition som behövs för att skjuta sönder segregationens murar är arbete, bostadsbyggande och rejäla satsningar på skolor och fritidsverksamhet. För att lyckas med detta behöver vi också angripa den andra segregationen, den segregation som visar sig i överklassens skatteflykt.

De pengar som finns i det svenska samhället gör bra mycket bättre nytta genom att investeras i skolor, fritidsgårdar, bostäder och arbetstidsförkortning än att gömmas undan i skatteparadis.

Enskilda individers kriminella handlingar kan aldrig rättfärdigas av strukturella problem. Den som bränner upp sin grannes bil eller kastar sten på ambulanspersonal kan aldrig skylla på arbetslöshet eller utanförskap.

För att garantera människors trygghet, inte minst för alla de som bor i förorterna och är de som drabbas mest, så krävs krafttag och polisiära insatser. De personer som förfaller i kriminalitet ska omhändertas och övriga samhället måste skyddas från dessa. I den mån polisen behöver större resurser så bör de få detta.

Framförallt krävs det krafttag för att komma åt de välorganiserade kriminella gäng som genom EU:s fria rörlighet och avregleringspolitiken har växt till storföretag.

Men polisarbetet måste byggas underifrån med kvarterspoliser som kan ge människor hjälp och skydd och som har överblick över vad som händer i närområdet. Militariserade insatspoliser med vattenkanoner och gummikulor som skickas ut när helvetet redan har brutit löst kan inte ge trygghet i vardagen och kommer endast att förvärra problemen.

Den som accepterar att sju procent ställs utan jobb och till på köpet kallar detta naturligt är den som bär det största ansvaret för otryggheten i samhället.