I onsdags morse vaknade världen till att Indien attackerat nio platser i Pakistan med drönare och robotar. Minst 26 personer dödades i anfallet mot vad New Delhi kallar för terroristmål.
Attacken är ett svar på den terrorattack som islamistiska extremister genomförde mot indiska turister i den omstridda Kashmirregionen mellan de båda grannländerna, och som Indien skyller på Pakistans regering. Där dödades också 26 personer – alla män, medan kvinnorna skonades för att berätta vad som hänt – som inte kunde recitera de verser ur Koranen som terroristerna krävde.
På torsdagen sade Pakistans informationsminister Attaullah Tarar att Pakistan å sin sida ska ha dödat mellan 40 och 50 indiska soldater längs de facto-gränsen i Kashmir, och skjutit ner 25 israelisktillverkade indiska drönare. Uppgifterna har inte bekräftats av den indiska sidan, som säger att minst 13 civila ska ha dödats i skottväxlingar i staden Poonch i Kashmir.
Två av världens nio kärnvapenmakter är nu närmare öppet krig än på flera decennier. Bryter det ut är det inte första gången, men kan bli mer ödesdigert än tidigare.
Sedan den brittiska kolonialmakten drog sig tillbaka 1947, och skapade staten Pakistan genom delningen av Indien, har det hindudominerade Indien och den islamiska republiken Pakistan varit i öppet krig tre gånger. Senast 1971 när Bangladesh bröt sig loss från Pakistan.
Men då hade Pakistan fortfarande inte kärnvapen. De påbörjade sitt kärnvapenprogram året efter, medan Indien gjorde sin första provsprängning 1974.
Under kalla kriget på 1960-talet och framåt ledde Indien den icke-allierade rörelsen, och valde alltså formellt inte sida mellan USA och Sovjetunionen – men stod i praktiken närmare Moskva än Washington. Vänskapen mellan Indien och Sovjetunionen stod i kontrast till Pakistans nära relationer med såväl USA som det socialistiska Kina – som på 1960- och 70-talet var fiende till det likaså socialistiska Sovjetunionen.
Pakistans goda relationer med Kina har fortsatt, även sedan kalla kriget tog slut med Sovjetunionens upplösning 1991. Men varken Kina eller dagens kapitalistiska Ryssland – som har utmärkta relationer med sina båda Bricspartners Kina och Indien – vill se något krig mellan de båda grannländerna som kontrollerar varsin del av Kashmir men som båda gör anspråk på hela regionen.
Kina kontrollerar också en del av Kashmir, Aksai Chin, vilket är ett av flera områden som Kina och Indien har en långvarig gränskonflikt om. De båda Bricsländernas relationer har dock stärkts på sistone, också i ljuset av att USA:s president Donald Trump hotar dem – framför allt Kina – och en mängd länder i världen med handelskrig och höga tullar.
Indiens president Narendra Modi har nyligen talat väl om relationerna, och Kinas ambassadör i Indien har sträckt ut handen för ett gemensamt svar på Trumps aggressiva handelspolitik. Ambassadör Xu Feihong har också lovat att Indien inte ska bli lidande av att Trump lagt 145-procentiga tullar på kinesiska produkter, genom att Kina skulle dumpa Indiens marknad med lågprisvaror.
Det akuta krigshotet mellan Indien och Pakistan kommer också när Kinas president Xi Jinping är i Moskva för att tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin fira 80-årsdagen av segern över fascismen i andra världskriget.
Pakistan ska vilja ha Moskva som medlare i konflikten, vilket Ryssland också erbjudit. Landets utrikesminister Sergej Lavrov har haft samtal med båda sidor förra veckan.
Peking har uttryckt oro över situationen och manar till lugn och återhållsamhet. Indiens grannland Sri Lanka, där kommunisten Anura Kumara Dissanayake är president sedan september förra året, har understrukit sin icke-allierade position, och gjort klart att man inte kommer att tillåta att Sri Lankas luftrum används för militära operationer.
Enligt Bloomberg har tio indiska vapentillverkare samtidigt ökat sitt marknadsvärde med fem procent och fem miljarder dollar de senaste två veckorna, sedan terrorattacken den 22 april.
